Instagram är utmärkt för nyhetsrapportering. Men att publicera nyheter på Instagram kräver en egen form av nyhetsvärdering där bilden och den personliga närvaron är grunden.

Allt fler människor finns på Instagram och nyheter måste finnas där människor är. När journaliststudenterna på Skurups Folkhögskola för två år sedan genomförde sitt projektarbete var det i form av nyhetsrapportering via Instagram. Studenterna hade som uppgift att göra nyheter för ungdomar och valde då Instagram som plattform eftersom det var där ungdomarna tillbringade sin medietid. Ystads Allehanda skrev om pionjärprojektet och inte långt efteråt skaffade tidningen själv ett instagramkonto. Under de senaste åren har nyhetsrapportering via Instagram blivit allt vanligare och flera redaktioner har hakat på. Och som alltid när nya publiceringsplattformar dyker upp är det svårt att veta hur de ska användas.

Instagram är bilder

Det första du bör veta är att Instagram är en bildtjänst. Alltså perfekt för etablerade publicister som ju redan besitter god kunskap om fotografering och bildval.

Men att publicera på Instagram kräver en annan typ av urval och strategi än vad traditionell publicering i tidning och på sajt gör. Det går inte att göra som Sveriges Radios P3 Nyheter och publicera allmänna bilder ur arkivet. En sådan publicering innebär nämligen att bilden blir ett komplement till texten och det fungerar inte på en plattform för bilder. På Instagram ska texten vara ett komplement till bilden. Inte tvärtom.

Hög grad av närvaro

Kunskapen om att Instagram är en bildtjänst är inte hela receptet på framgång med nyhetsrapporteringen i det sociala mediet. För att lyckas på Instagram krävs också, precis som i andra sociala medier, en stor grad av personlig närvaro. Under terrordåden i Paris publicerade P3 Nyheter reportern Paloma Vangpreechas bilder från Frankrike. En typ av rapportering som ger oss insyn i reporterns arbete samtidigt som vi får ta del av de nyheter som reportern levererar. Genom att vara på plats kan reportern leverera både nyheten och sin egen närvaro i en och samma bild. Det är alltså inte någon hög teknisk kvalitet eller dramatiska bilder som nödvändigtvis eftersträvas. Den viktigaste komponenten är den personliga närvaron i bilden.

Att rapportera genom en tydlig avsändare som en reporter gör bilden mycket mer intressant eftersom vi känner personen bakom. National Geografic lägger upp bilder från sina fotografer runtom i världen. Bilderna blir mycket mer intressanta när det är fotograferna själva som skriver bildtexten än om det är en övergripande text som redan beskriver det mesta av vad vi ser. Fotografen kan förmedla en personlig berättelse om hur bilden blev till, något som är svårare för en sociala medier-redaktör som inte själv tagit bilden.

Ett flöde av bilder

Det finns ytterligare en aspekt av nyhetspublicering på Instagram. Bilden måste vara en del av ett flöde. Instagram motsvarar i grunden ett analogt vykort och vykort skickar vi för att berätta vad vi gör för stunden. Kameran ska skildra det reportern ser eller gör just nu. För att lyckas på Instagram krävs en ständigt levande och pågående rapportering och närvaro. Vi vill veta vad reportern gör, så länge som det är intressant och relevant. Även här krävs naturligtvis ett urval.

Till och med namnet Instagram (instant = omedelbar) signalerar att det handlar om bilder som publiceras direkt när händelsen inträffar. Hashtaggen #tbt (ThrowBack Thursday) är ett fenomen just eftersom det signalerar att bilderna som postas skiljer ur sig. De är minnen från tidigare och ingenting som upplevs av fotografen här och nu.

Att göra nyheter på Instagram handlar alltså om realtidsrapportering. Antingen om det är vid nyhetshändelsen som sker nu så som terrordåden i Paris, eller om det är nu som i att reportern arbetar med rapporteringen.

Eftersom Instagram är vad som sker just nu blir det ett bildflöde där flera bilder används för att berätta en historia. Vi följer kändisar och våra vänners liv. Naturligtvis vill vi följa reporterns arbete med rapporteringen. Genom ett flöde av bilder får vi både nyheten och historien bakom rapporteringen. Vi lär känna reportern under rapporteringen och kan följa hur storyn utvecklar sig. På så vis ökar också den personliga närvaron i bilderna. Nyheter är också en pågående process och den vill vi som följare ta del av. En bild säger mer än tusen ord men en historia är längre än en bild.

Bild, personligt, flöde

Det är viktigt att veta hur du ska använda mediet du publicerar i. Att publicera twitterinlägg eller tidningstexter på Instagram är som att ställa sig framför en teaterpublik och meddela att det blir bio istället. Två olika medium som måste behandlas för vad de är.

För att lyckas med nyhetsrapportering på Instagram måste du alltså först och främst inse att det är ett bildmedium du har att göra med. För det andra kräver Instagram precis som de flesta sociala medier en hög grad av personlig närvaro. Varje bild bör kopplas till en reporter eller fotograf. För det tredje består Instagram av ett flöde bilder som skapar en pågående historia där varje bild speglar händelser som sker i stunden.

Du kommer märka att alla nyheter inte passar lika bra för att rapporteras om via Instagram. Nyhetsurvalen baseras på ovanstående aspekter. Det är bara då du kommer lyckas på med nyhetsrapporteringen på Instagram.

Fotokälla

Lämna en komentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *