Meerkat och Periscope kommer revolutionera nyhetsrapporteringen

Apparna Meerkat och Periscope kommer inte bara att revolutionera Twitter. De kommer också att i grunden förändra hur vi följer aktuella nyheter.

Den senaste tiden har två nya appar med fokus på direktsänd video dykt upp. Gemensamt för båda är att de har Twitter som utgångspunkt. Den ena appen heter Meerkat och är den som hittils fått mest uppmärksamhet. I dagarna släppte Twitter sin egen app Periscope med precis samma funktion som Meerkat. Men för att förstå den plötsliga uppkomsten av tjänster för direktsänd video på Twitter måste vi backa några år. Vi backar till då kampen om Twitter var som hårdast.

Ständiga splittringar

Twitter har alltid varit ett brokigt företag. Ledande personer har kommit och gått allt eftersom interna konflikter blossat upp. En av huvudanledningarna till splittringarna är att man inte varit överrens om vad Twitter ska vara. När Twitters ledning under ett möte med Yahoo möttes av frågan “So its a social network?”, blev det tyst. Tidigare investerare hade sarkastiskt förklarat att ingen var intresserade av att finansera ett företaget vars idé bygger på att människor på 140 tecken ska tala om vad de äter till lunch.

Under sina första år levde Twitter sitt eget liv. Ingen visste riktigt varför tjänsten fanns. Några använde Twitter för att berätta om sig själva. Andra (framförallt mediaföretag) använde det för att dela information och nyheter. Bland statusuppdaterarna fanns också kändisar, satirkonton och olika myndigheter.

Vad Twitter ska vara hittar vi i statusrutan. Vad ska egentligen stå i rutan där du skriver ett nytt inlägg? Vad ska människor dela med sig av? Några i företagsledningen ville att människor skulle rapportera om sina liv. De skulle sprida var de befann sig och vad de gjorde. Ett socialt medium. Andra såg Twitter som ett forum för att dela med sig av det som händer runt omkring. En plats för information och nyheter. Sanningen är att båda delarna hänger ihop. Det ledde fram till den nuvarandra texten i statusraden; Vad händer? Båda tankarna om vad Twitter är kunde enas i att det handlade om här och nu. På Twitter är en statusuppdatering bara levande en kort stund. Flödet går så oerhört fort.

Inte hittat sin form

Det är i ljuset av det vi ska se de nya livestream-apparna. Idén är nämligen inte ny. Tjänster som Bambuser, Justin, och Livestream har funnits länge. Skillnaden är att de inte hittat sin form som förmedlare av händelser som sker här och nu. De har snarare förmedlat presskonferenser och debatter som sedan länge varit planerade. Ingen har sökt sig till Bambuser för att få den senaste informationen om en nyhetshändelse. Och ofta när en hittat en sådan stream har händelsen redan varit över.

På Twitter sprids nyheter med ljusets hastighet. Så fort en stor nyhetshändelse inträffar drar Twitter igång och människor börjar gräva och rapportera i ett kollektiv för att hjälpa varandra att förstå vad som händer. Det är fantastiskt att se hur tweets sprids för att förmedla nyheter. Som bilderna av Edward Snowdens tomma flygplansstol som spreds över världen.


Sprids snabbare än någonsin

Jag hann inte ens skriva klart det här inlägget innan videotjänsterna fick visa vilken potential som finns. Igår inträffade en explosion i New York som fick ett antal människor att börja livestreama.

Tekniken ger människor som är på plats en möjlighet att enkelt filma och snabbt få stor spridning. När någonting händer kan den som är närmast bara hala upp kameran och filma. Länken kommer sprida sig snabbare än någonsin och vi kommer kunna följa precis vad som händer. Förhoppningsvis kan de också motverka att felaktig information sprids genom att vi själva får se vad som händer och att det inte kan filtreras lika mycket som i text.

Det finns naturligtvis också farhågor. Journalister har pressetiska regler att rätta sig efter. Hur stor är kunskapen om etiska avvägningar hos Twitteranvändarna?

Klart är att direktsänd video kommer göra mycket för Twitter som nyhetsförmedlingstjänst. Twitter kommer alltid vara först på plats, hur mycket etablerad media än försöker utmana. Och människor är onekligen intresserade av att snabbt få veta vad som inträffat. Nu tas ännu ett steg mot samhället där alla är journalister.

Och nej, det här är inte främst en kopia av Snapchat. Snapchat är också ett medium för vad som händer här och nu. Men det är inte ett medium för att sprida information till många. Trots Meerkats liknande logotyp. Livestreamingfunktionen fungerar som handen i handsken på Twitter. Där pågår samhällsdebatten. Där förmedlas nyheter. Det är vad som händer här och nu. Alla vill vi veta vad som pågår. Nu kan vi se det med egna ögon. Eller som Periscope själva marknadsför sig: “Closest thing to teleportation”.

Välj rätt rubrik och få fler lyssnare

En bra rubrik till ditt podcastavsnitt är oerhört viktigt om du vill locka fler lyssnare. Rubriken ska sticka ut och intressera potentiella lyssnare. Ditt mål är att få lyssnaren att klicka på play.

De guider om rubriksättning som finns handlar i första hand om hur du sätter bra rubriker för blogginlägg. Varför ingen har skrivit om podcasts beror på att lyssnaren ofta är återkommande och inte behöver lockas på samma sätt med klickvänliga rubriker. Precis som dagstidningar med fasta prenumeranter inte har behövt konstruera lika finurliga rubriker som dem lösnummersäljande kvällstidningarna. Idag är det annorlunda. Båda typerna av tidningar konkurrerar om samma läsare på Twitter. Där konkurrerar också podcasts, så för att locka nya lyssnare bör du döpa dina podcastavsnitt rätt.

Löp kallas inledningen av radioprogram där programledaren informerar om vad programmet handlar om. Löpet kom till för att hindra lyssnaren att stänga av radion efter att ha lyssnat klart på sitt favoritprogram. Idag är det inte löpet som avgör ifall lyssnaren är instresserad av att höra programmet. Numera väljer vi vad vi vill lyssna på redan innan vi börjar lyssna. Rubriken är viktigare än löpet.

Målet med din rubrik är att få potentiella lyssnare att klicka på play. Här är några tips på hur du kan döpa ditt podcastavsnitt.

Begränsat antal tecken

Du har ett begränsat antal tecken att använda i din rubrik. Ta då inte upp platsen med onödig information som inte lockar till lyssning. Med det menar jag att du ska skippa programnamn, datum, episod och liknande i din titel. Du kommer behöva alla tecken du får för att skapa en bra rubrik. Avsnittsnummer, datum och programmets titel syns oftast redan bredvid podcasten på andra vis och du lockar inga nya lyssnare med den ospännande rubriken ”S01E02”.

De antal tecken du har att röra dig med är olika beroende på vilken plattform din podcast finns på. Itunes som är vanligast har ingen fast maxgräns. Håll dig till max 37 tecken inklusive mellanslag för att vara på den säkra sidan. Det är vad som visas i Itunes app och mobilen är den främsta lyssningsenheten för podcasts. Google visar som max 70 tecken inklusive mellanslag så längre rubrik än så bör du inte ha. Använd inte mer än 7 ord i rubriken, då riskerar den att bli rörig.

Locka men inte luras

Den bästa rubriken avslöjar vad avsnittet handlar om samtidigt som den ruvar på något som lyssnaren bara kan få veta genom att höra programmet. Lyssnaren ska tvingas klicka på play för att få veta varför och/eller hur. Men håll alltid vad du lovar. Om du inte leverarar svar på det du lovar i rubriken kommer lyssnarnas förtroende urholkas.

Det gäller att hitta en rubrik som är unik. Därför ska du inte välja rubriker som ”Om kaffe och semlor”. Det är bättre att plocka ut en specifik del av avsnittet än att rubriksätta övergripande. Det finns sällan något unikt och spännande i en sådan bred rubrik. Lyssnaren vet helt enkelt inte varför hon behöver lyssna på en podcast om kaffe och semlor. Du måste tala om varför. Det finns en uppsjö av podcasts och du behöver framhålla din egen nisch även i rubriken.

Korta tips på hur du skriver en bra rubrik:

– Vi klickar ofta på rubriker för att vi vill lära oss något. Rubriken kan därför börja med ”Så…” ”Därför…” ”Anledningen till…”

– Ett sätt att locka lite extra är att använda värdeladdade och starka ord. Byt ut “bra” mot “briljant”.

– Precis som i radio ska du vända dig direkt till lyssnaren. ”Så gör du en höna av en fjäder”.

– Ställ en fråga i rubriken. ”Varför hatar fåglar schackrutiga stolar?”

– Plocka ut ett citat och använd det som rubrik. Hur spännande är inte rubriken: ”Jag hällde en spann vatten på polisen”.

– Humor fungerar oftast utmärkt. Glöm inte att Sverige är världsbäst på ordvitsar.

– Använd inte versaler och utropstecken. Behöver du skrika ut din rubrik är det en dålig rubrik. Innehållet är det viktiga.

– Variera dina rubriker. Du kan inte ha samma upplägg varje gång.

Dessutom bör du fundera över hur du får in nyckelord (keywords) i rubriken. Ett nyckelord bör finnas med för att tala om vad podcasten i huvudsak handlar om. Nyckelordet bör finnas i början av rubriken. Där syns det även för den som snabbt scrollar förbi samtidigt som det placerar podcastavsnittet högre upp på Google när någon söker på nyckelordet.

Låt det ta tid

Jag har alltid en rubrik i huvudet när jag börjar skriva på ett blogginlägg. Det är bra för att ha en riktning. När jag är klar med texten förbättrar jag rubriken. Något som kan ta upp emot en timme, beroende på hur mycket erfarenhet du har av rubriksättning. Det viktiga är att inte stressa. Ju längre du sitter desto mer alternativa rubriker kommer du komma på. Även när du känner dig nöjd bör du ta en extra titt och hårdgranska varje ord för att se om du kan byta ut något och göra rubriken ännu mer spännande.

Glöm inte att studera andras rubriker för att lära dig. Du kan också använda analysverktyg och mäta vilka rubriker som får flest klick.

Fotokälla: U.S. Mission Photos/Eric Bridiers

Därför vägrar vi bära glasögon och klockor

Microsoft HoloLens

Glasögon, klockor och armband. Allt fler företag satsar på såkallad ”wearable technology”, men ännu vägrar vi bära tekniken på kroppen. Det måste teknikföretagen ändra på om inte deras satsningar ska floppa.

Microsoft-HoloLens-Family-Room

För två veckor sedan lanserade Microsoft sin senaste satsning HoloLens. Glasögon med hologram-teknologi som skapar virtuella saker i rummet där du befinner dig. Äntligen fick vi svaret på varför Microsoft i september i år köpte det svenska succéspelet Minecraft. Med HoloLens kan du sitta i soffan och bygga en Minecraft-värld på ditt soffbord.

Fler satsar på wearable

HoloLens är bara en i raden av satsningar på såkallad wearable technology (med den glamorösa svenska översättningen ”kroppsnära teknik”) som världens största teknikföretag presenterat de senaste året. Apple kommer i april att lansera sin klocka Apple Watch och Google har länge utvecklat sina glasögon Google Glass.

Det finns en stor utmaningen för produkter i kategorin ”kroppsnära teknik”. Hittils har vi vägrat bära dem. Det är ett stort steg att ta från att bära tekniken MED oss till att bära den PÅ oss. Vi är alltid skeptiska när tekniken gör nya försök att komma närmre oss. På samma sätt som det under 50- och 60-talet var svårt att få oss att placera teven i vardagsrummet. För att vi överhuvudtaget skulle våga ta in teven i hemmet byggde tillverkarna in den i möbler så att vi enkelt kunde gömma undan den. Med tiden ändrades synen på teven och idag möblerar vi våra vardagsrum efter den.

Tekniken måste efterlikna

Smarta klockor har funnits på marknaden ett tag men aldrig riktigt slagit igenom. För en månad sedan passerade pionjärmodellen Pebble en miljon sålda exemplar. Pebble har funnits till försäljning sedan januari 2013 men försäljningen går alltså fortfarande trögt.

Apple har tagit intryck av tevens svårighet att ta sig in i hemmet. Samtidigt som tekniken ska vara ny och revolutionerande ska den efterlikna vad vi tidigare har sett och är vana vid. Det är då vi förstår fördelarna och möjligheterna. På det viset blev datorn en succé när det grafiska gränssnittet med skrivbord och mappar introducerades. En digital variant av ett system som redan fanns i den analoga världen. Vi förstod precis hur vi skulle handskas med det. Utmaningen för kroppsnära teknik är att vi ska vänja oss och acceptera att bära den på oss. Det måste ske i etapper. Först kamouflera teven som möbel innan den får lov att göra sitt riktiga intåg i hemmet.

Till skillnad från Pebble har Apple Watch ett tydligt fokus på hälsa. Apple har valt att framhäva funktioner vi redan länge använt för att bli friskare och må bättre. Ett hälsofokus som mycket efterliknar en vanlig stegräknare, fast med lite mer avancerade funktioner. Att få SMS- och mail-notifikationer på armen, så som Pebble marknadsfört sig, är vi desto mer ovana vid. Apple går med sin klocka långsamt fram. Även om det kommer ta ett tag innan alla kan tänka sig bära den så har de större chans att lyckas.

Hård kritik mot Google Glass

Google Glass hade motsvarade strategi. Där öste man på från början med något helt revolutionerande, men så har det också blivit en flopp. Nyligen stoppades projektet och kommer nu byggas om från grunden. Google Glass är ett av de senaste årens mest omtalade teknikprojekt. Glasögonen är utformade för att vi alltid ska kunna bära dem på oss. De ska hjälpa oss i vardagen. Vi kan hitta personer i folksamlingar, guidas av GPS och översätta skyltar. Allt det här har fått teknikentusiaster att hoppa av upphetsning.

Nu har den första prototypen av glasögonen skrotats och de ska göras om i grunden. Det är inte svårt att gissa varför. Projektet har fått utstå en hel del kritik. Den största har handlat om den totala övervakning som det möjliggör när vi ständigt bär dem på oss. Biografer och casinon har redan hunnit porta dem med hänvisning till att de kan registrera allt som försiggår framför ögonen. Kanske trodde Google att viljan att bära tekniken kommit längre än vad den gjort. Om man jämför med Microsofts HoloLens har de en helt annan strategi. HoloLens ska vi använda när vi behöver dem snarare än att alltid bära dem på oss. Google Glass var byggda för det senare. Antingen kommer Google vänta med releasen tills vi är villiga att ta på oss glasögonen eller så byggs de om för att användas vid utvalda tillfällen snarare än alltid.

De senaste åren har utvecklingen gått mot mer smart teknik i hemmet. Datorer byggs in i både kylskåp, spis och kaffebryggare för att vi ska kunna övervaka och styra tekniken med våra mobiltelefonen. Tekniken kommer alltså närmre och närmre oss i vår vardag. Frågan är om 2015 blir året då vi för första gången vågar bära tekniken på kroppen?

Bildkälla: Microsoft

Därför jublar redaktörer över Snapchats senaste uppdatering

Snapchat

Snapchats nyhetsfunktion går i linje med företagets tidigare satsningar. Deras nej till övervakning innebär att vi nu ska ta emot nyheter på modernt vis enligt traditionella principer.

I veckan anlände en ny uppdatering av den populära appen Snapchat. Den främsta nyheten var funktionen Discover. Snapchat har i samarbete med ett antal mediebolag utvecklat ett sätt att förmedla nyheter via appen. Med Discover kan du ta emot nyheter från ett antal utvalda mediebolag så som CNN och National Geografic. Konceptet är att nyheter presenteras i form av video eller bild och att du med hjälp av fingret sedan sveper ner för att läsa mer eller åt höger för att ta del av nästa nyhet.



Struntar i klick

De senaste åren har det blivit mer vanligt med nyhetsvärdering byggt på delningar, likes och rekommendationer. Facebook och Google sparar allt mer av vad vi gör för att kunna leverera mer relevanta nyheter baserat på våra klick och sökningar.

Discover struntar i allt vad klick och rekommendationer heter och bygger på klassisk traditionell nyhetsvärdering där redaktören avgör vad som är intressant och viktigt. Det är en tillbakagång till hur det var innan Facebook och Twitter. På sin blogg skriver Snapchat:

”Social media companies tell us what to read based on what’s most recent or most popular. We see it differently. We count on editors and artists, not clicks and shares, to determine what’s important.”

Inte förvånande

Det är inte särskilt förvånande att Snapchat gör det här. De har gjort sig kända för att gå på tvären mot alla rådande trender som innebär mer övervakning av användarna. Där internettjänster vill spara allt mer information om sina användare för att leverera vad användarna vill ha gör Snapchat precis tvärt om. En snap kan ses en gång sen är den borta – för alltid. Detta har gjort Snapchat till en av de abosolut hetaste apparna just nu.

Med det i åtanke blir Snapchats release av Discover logisk. Facebooks och Googles nyhetsvärdering bygger på att de vet allt om dig för att kunna plocka fram de nyheter som du troligtvis är mest intresserad av. Alltså en övervakning där data om användarna sparas, något som inte alls är vad Snapchat sysslar med. Istället lyfter Snapchat upp den traditionella redaktörsrollen som ett bättre alternativ. Snapchat menar att det är redaktören som är professionell och att det borde vara denna som ska plocka fram de mest intressanta nyheterna, inte någon algoritm baserad på delningar och likes.

I själva verket är anledningen till Snapchats fascination för redaktörsrollen inte redaktörens påstådda överlägsenhet när det kommer till nyhetsurval. Fascinationen handlar snarare om att redaktören inte använder någon data om användarna på individnivå för att göra sitt nyhetsurval. Alltså en nyhetsvärdering fri från övervakning.

Avstår av etiska skäl

Snapchats Discover presenterar nyheter på ett nytt vis i ett nytt format. Samtidigt avstår man av etiska skäl från teknik som kan användas för att leverera mer exakta nyheter till varje individ efter dennes intresse – teknik som också innebär övervakning av användarna. Den här nymodigheten i sättet att kommunicera i kombination med ett tydligt avståndstagande från teknik som övervakar människor är Snapchats signum.

Även om det är en spännande tjänst behöver det inte betyda att den är framgångsrik. För vad är egentligen svaret på frågan om algoritmen kontra redaktören? Vilken är den bästa lösningen för en relevant nyhetsvärdering för individen? Svaret är troligtvis det samma som alltid när det handlar om människor och datorer. Datorn är överlägsen människan på vissa plan och människan är överlägsen datorn på andra. Människan och datorn i symbios är det bästa. Du lär även i fortsättningen få göra din egen nyhetsvärdering genom ett urval i ett flöde som bestämts av redaktörer och algoritmer.

Appen vore inget utan webben

Appen skiljer sig mer från webben än du nog anar. Medan webben bygger på delning och länkning är appen ofta en egen ö utan kontakt med omvärlden. Samtidigt skapar allt fler webbsidor egna applikationer, vilket skapar ett behov av länkning i appar.

Genom att skriva några bokstäver eller siffror i webbläsarens adressfält kan du surfa fritt mellan olika sajter. Ett klick på en länk i ditt sociala medier-flöde tar dig direkt till texten du vill läsa eller klippet du vill titta på. Den enkelheten är grunden till webbens genomslag.

När forskaren och engelsmannen Tim Berners-Lees skapade World Wide Web var hans vision att skapa en stor forskningsdatabas som alla hade tillgång till. Det skulle vara enkelt att kommunicera mellan olika rapporter i hypertext-format. Han introducerade hyperlänkar med akademins fotnoter som förebild. Med Word Wide Web fick alla möjlighet att enkelt klicka sig mellan olika hemsidor och alla websajter kunde nu kommunicera med varandra genom länkning. Webben är ett decentralicerat tillhåll där alla kan länka till alla och där en central bank för nedladdning saknas. Istället finns det miljontals ftp-servrar varifrån du laddar ner innehåll.

2008 lanserade Apple butiken App Store. Kunderna fick möjlighet att installera olika program i sina mobiltelefoner. Till skillnad från webbens decentralicerade uppbyggnad hämtas apparna från en central butik. Detta har tillsammans med applikationernas uppbyggnad och användningsområde gjort att behovet att länka till andra appar inte varit lika stort. Alla vet ju var nya appar finns att hämta.

Standard saknas

Därför saknas det en standard för hur appar kan kommunicera med varandra, på samma vis som hemsidor kommunicerar via länkar. Varje app har hittils förblivit en egen ö, bortkopplad från kommunikation med andra. Flera företag försöker nu lösa vad de anser vara appens kommunikationsproblem. New York Times skriver om företagen som vill göra det möjligt att enkelt hoppa mellan appar på samma sätt som länkar erbjuder oss att hoppa mellan hemsidor på webben.

Det har redan fallit sig naturligt hur vi länkar i appvärlden. Eftersom de tjänster som är i behov av länkning i appvärlden är sprungna ur webben är det också naturligt att de fortsätter använda webbens kommunikationsprotokoll. Twitter, Facebook och Youtube i mobilen är alla bara ett annat gränsnitt av sin utformning på webben. Webben använder sitt länksystem och även apparna som motsvarar tjänsternas webbsidor använder webben för att länka till innehåll. Med andra ord – det finns alltså redan ett etablerat system för appar att skicka användaren mellan varandra.

Youtube är ett exempel på hur länkning i appar kan fungera och troligtvis lär fungera i framtiden också. När du klickar på en Youtube-länk i din mobiltelefon får du upp en fråga ifall du vill öppna länken i webbläsaren eller i Youtube-appen. Då kan du ta del av innehållet även om du inte har appen och du kan öppna det i appen om du har den installerad. Min gissning är att det är så de flesta appar som är i behov av kommunikation med andra appar kommer fungera. Att de använder nätets länksystem.

Vill ha slutna appar

Många tror att appar och webben är mer lika varandra än de är. Men sättet vi använder dem på är väldigt olika. Inte minst syns det på storföretagens satsningar. Google har inte varit framgångsrika i att bygga en söktjänst för innehåll i appar just eftersom appar inte har ett gemensamt kommunikationssätt som kan läsas av på samma sätt som Google läser av länkar på webben. Facebook ser det som så viktigt att behålla användaren i sin application att de byggt en egen webbläsare för att användaren aldrig ska lämna appen. Så när du numera öppnar en länk i Facebook startas inte webbläsaren, istället visas den i Facebooks egen app. De gör allt de kan för att behålla användaren inom appen och vill inte länka till andra. Storföretagens strategier skvallrar om att sättet vi använder appar skiljer sig stort från webben.

Där vi på webben fritt hoppar mellan olika hemsidor kräver appvärlden att vi går omvägen via App store och Google play innan vi kan ta del av innehåll från en annan app. Den omvägen slipper vi om appar länkar till varandra via webben, eftersom alla smarta telefoner har en webbläsare. Därför kommer webbens länksystem även vara standard för kommunikation mellan appar.

Fotokälla

Så gör du nyheter på Instagram

Instagram är utmärkt för nyhetsrapportering. Men att publicera nyheter på Instagram kräver en egen form av nyhetsvärdering där bilden och den personliga närvaron är grunden.

Allt fler människor finns på Instagram och nyheter måste finnas där människor är. När journaliststudenterna på Skurups Folkhögskola för två år sedan genomförde sitt projektarbete var det i form av nyhetsrapportering via Instagram. Studenterna hade som uppgift att göra nyheter för ungdomar och valde då Instagram som plattform eftersom det var där ungdomarna tillbringade sin medietid. Ystads Allehanda skrev om pionjärprojektet och inte långt efteråt skaffade tidningen själv ett instagramkonto. Under de senaste åren har nyhetsrapportering via Instagram blivit allt vanligare och flera redaktioner har hakat på. Och som alltid när nya publiceringsplattformar dyker upp är det svårt att veta hur de ska användas.

Instagram är bilder

Det första du bör veta är att Instagram är en bildtjänst. Alltså perfekt för etablerade publicister som ju redan besitter god kunskap om fotografering och bildval.

Men att publicera på Instagram kräver en annan typ av urval och strategi än vad traditionell publicering i tidning och på sajt gör. Det går inte att göra som Sveriges Radios P3 Nyheter och publicera allmänna bilder ur arkivet. En sådan publicering innebär nämligen att bilden blir ett komplement till texten och det fungerar inte på en plattform för bilder. På Instagram ska texten vara ett komplement till bilden. Inte tvärtom.

Hög grad av närvaro

Kunskapen om att Instagram är en bildtjänst är inte hela receptet på framgång med nyhetsrapporteringen i det sociala mediet. För att lyckas på Instagram krävs också, precis som i andra sociala medier, en stor grad av personlig närvaro. Under terrordåden i Paris publicerade P3 Nyheter reportern Paloma Vangpreechas bilder från Frankrike. En typ av rapportering som ger oss insyn i reporterns arbete samtidigt som vi får ta del av de nyheter som reportern levererar. Genom att vara på plats kan reportern leverera både nyheten och sin egen närvaro i en och samma bild. Det är alltså inte någon hög teknisk kvalitet eller dramatiska bilder som nödvändigtvis eftersträvas. Den viktigaste komponenten är den personliga närvaron i bilden.

Att rapportera genom en tydlig avsändare som en reporter gör bilden mycket mer intressant eftersom vi känner personen bakom. National Geografic lägger upp bilder från sina fotografer runtom i världen. Bilderna blir mycket mer intressanta när det är fotograferna själva som skriver bildtexten än om det är en övergripande text som redan beskriver det mesta av vad vi ser. Fotografen kan förmedla en personlig berättelse om hur bilden blev till, något som är svårare för en sociala medier-redaktör som inte själv tagit bilden.

Ett flöde av bilder

Det finns ytterligare en aspekt av nyhetspublicering på Instagram. Bilden måste vara en del av ett flöde. Instagram motsvarar i grunden ett analogt vykort och vykort skickar vi för att berätta vad vi gör för stunden. Kameran ska skildra det reportern ser eller gör just nu. För att lyckas på Instagram krävs en ständigt levande och pågående rapportering och närvaro. Vi vill veta vad reportern gör, så länge som det är intressant och relevant. Även här krävs naturligtvis ett urval.

Till och med namnet Instagram (instant = omedelbar) signalerar att det handlar om bilder som publiceras direkt när händelsen inträffar. Hashtaggen #tbt (ThrowBack Thursday) är ett fenomen just eftersom det signalerar att bilderna som postas skiljer ur sig. De är minnen från tidigare och ingenting som upplevs av fotografen här och nu.

Att göra nyheter på Instagram handlar alltså om realtidsrapportering. Antingen om det är vid nyhetshändelsen som sker nu så som terrordåden i Paris, eller om det är nu som i att reportern arbetar med rapporteringen.

Eftersom Instagram är vad som sker just nu blir det ett bildflöde där flera bilder används för att berätta en historia. Vi följer kändisar och våra vänners liv. Naturligtvis vill vi följa reporterns arbete med rapporteringen. Genom ett flöde av bilder får vi både nyheten och historien bakom rapporteringen. Vi lär känna reportern under rapporteringen och kan följa hur storyn utvecklar sig. På så vis ökar också den personliga närvaron i bilderna. Nyheter är också en pågående process och den vill vi som följare ta del av. En bild säger mer än tusen ord men en historia är längre än en bild.

Bild, personligt, flöde

Det är viktigt att veta hur du ska använda mediet du publicerar i. Att publicera twitterinlägg eller tidningstexter på Instagram är som att ställa sig framför en teaterpublik och meddela att det blir bio istället. Två olika medium som måste behandlas för vad de är.

För att lyckas med nyhetsrapportering på Instagram måste du alltså först och främst inse att det är ett bildmedium du har att göra med. För det andra kräver Instagram precis som de flesta sociala medier en hög grad av personlig närvaro. Varje bild bör kopplas till en reporter eller fotograf. För det tredje består Instagram av ett flöde bilder som skapar en pågående historia där varje bild speglar händelser som sker i stunden.

Du kommer märka att alla nyheter inte passar lika bra för att rapporteras om via Instagram. Nyhetsurvalen baseras på ovanstående aspekter. Det är bara då du kommer lyckas på med nyhetsrapporteringen på Instagram.

Fotokälla

Därför trendar podcasten – igen

2014 var året då podcasten på riktigt fick sitt genombrott. Borta är det dåliga ljudet och det långtråkiga samtalet – istället är det professionella produktioner som gör succé.

Jag har tidigare skrivit om uppkomsten av nya medier. Det tar några år för oss att utforska nya medier och komma överrens om vad de ska användas till. Till en början var nyfikenheten på Youtube stor och ofta var det amatörvideor som trendade. Det händer förvisso fortfarande att klipp som gjorts utan vare sig budget eller någorlunda bra teknik blir populära, men för det mesta är det välproducerade produktioner som når flest views. Två exempel är What does the fox say och Gagnam Style. Eller varför inte bara ta en titt på listan över de 100 mest sedda klippen på Youtube?

Podcasten har tagit ny fart

Podcasten har funnits i mer än tio år. De senaste åren har utvecklingen verkat stanna av. Få nyheter har kommit och lyssnarna har inte ökat i samma takt som tidigare. Men nu har podcasten tagit ny fart och på allvar slagit igenom. Det finns ett antal anledningar, där den främsta är att podcasten numera håller högre kvalitet. Där tidigare två killar och en macbook kunde trenda är det idag oftast kvalificerade produktioner med bra ljud och erfarna producenter som når flest lyssnare. Itunes lista toppas av produktioner som This American Life, RadioLab och framförallt megahitten Serial.

Görs inte på en timme

Serial - PodcastSerial (producerad av gänget bakom The American Life) är den största podcasthitten någonsin. Flera veckor har den legat överst på Itunes-listorna. Serial skiljer sig markant från tidigare podcasts. Istället för ett långt samtal berättar reportern Sarah Koenig en mordgåta som handlar lika mycket om hennes eget arbete för att lösa den som själva mordet. Intervjuer och inspelat material varvas på ett sätt som känns bekant från traditionella radiodokumentärer. Serial görs inte på en timme. Sarah Koenig och hennes medarbetare har arbetet med podcasten i över femton månader.

Precis som alla andra nya medier är podcast inget sprillans nytt påfund. Det är en fusion och utveckling av tidigare medier. Det gäller bara att hitta rätt, vilket brukar ta några år och som bland annat Serial nu gjort. Vilka byggsatser som behöver för en populär podcast återkommer jag till i framtida bloggposter.

Annonsörerna bakom podtrenden

Förutom att det lanserats podcasts med bättre kvalitet är en av grundorsakerna till att podcasten idag gör succé att annonsörerna blir allt mer intresserade av formatet. Podcast är i sig ett bra sätt för företag att nå ut och informera anställda och kunder om verksamheten. Men det finns också enorma fördelar med att annonsera i en podcast. Här följer några:

Målgrupp
En bra podcast håller sig till ett ämne. Det finns därmed en tydig målgrupp och stora möjligheter att rikta sina annonser till en specifik grupp.

Personligt
Eftersom podcasten bygger på en närhet mellan lyssnaren och skaparen kan annonser bäddas in direkt i podcasten. Fler lyssnar på sin favoritpodcast-skapare som pratar om produkten än på en random reklamjingel som inte har något med programmet i övrigt att göra.

Big data
Det är enkelt att följa statistiken för en podcast. Vilka och hur många lyssnar på avsnittet? Istället för att basera underlaget på telefonundersökningar, så som analog radio gör, vet annonsören exakta lyssnarantal och precis vilken målgrupp som tar del av annonsen.

Fördelar med podcast

Utöver att det blivit bättre kvalitet på podcasten och annonsörerna vaknat finns det ytterligare två fördelar som talar för att podcasten på sikt kommer växa om den analoga radion.

Små produktionskostnader
Det är billigare att producera en podcast än att sända radio. Medan en radiosändning behöver eventuella frekvenser, tillstånd och musiklicenser behöver du som podcastare enbart en dator och en mikrofon. Datorn kan vara utrustad med gratis programvara så som Audacity för ljudredigering och det finns både billiga och gratis lagringslösningar. Utbudet av fritt ljud såsom ljudeffekter och musik växer ständigt så om du inte själv är en hejare på det ljudtekniska finns det att tillgå på nätet.

Plattform
Podcastens problem är fortfarande att det är mer komplicerat att sätta på en podcast än en radio. Först och främst, glöm podcastlyssning via datorn. Det är i mobilen den nya radion finns, bara det en enorm förbättring med de senaste årens smartphones och mobila bredband. Mobilen har vi med oss överallt och alltid. När det nu blir enklare att lyssna i mobilen ökar också lyssnandet. Ett lyssnande som varit ganska låst till Itunes, men det senaste året har det dykt upp många nya och bra tredjepartsplattformar. Även om Itunes fortfarande är basen för alla podcasts så finns det numera även alternativ för Android som hämtar ljudet från Itunes. Även på Spotify finns ett antal podcast, men Spotify skulle kunna göra mer för att plocka podcastlyssnarna från Itunes. Vem har inte Spotify? När Spotify listar alla slags podcasts på samma sätt som Itunes, då kommer podcasten bli ännu större i Sverige.

Alla talar om bilen

Det kanske viktigaste steget är ännu några år bort. Alla inom radiobranchen pratar just nu om bilen. Där finns den stora publiken. Sveriges Radio och de andra komersiella aktörerna i Sverige gör vad de kan för att få biltillverkarna att bygga in DAB-radio, ett digital radionät som är tänkt att ersätta dagens FM. Men Sveriges Radio och de komersiella har missat att utvecklingen sedan länge lämnat DAB bakom sig. Idag bygger biltillverkarna in datorer och internet i sina bilar. Du kommer snart alltså ha hela ditt podcast-bibliotek i bilen.

När det sker kommer annonsörerna bli än mer intresserade av podcasten. Radioreklamen har dalat rejält de senaste åren och det lär inte bli enklare framöver. Om de pådrivande ens lyckas få in DAB-radion i bilen (det finns ännu ingen branchstandard för det) kommer det ändå inte vara på det sättet vi lyssnar på radio i bilen. Annonsörerna kommer inte vilja annonsera till en bred målgrupp, utan kräva att nå en specifik som de gör genom att annonsera i en podcast.

Idag går alla runt med en radio i fickan. Om några år kommer varje bil ha uppkoppling. Nu står radiobranchen inför samma utmaning som tidningar och teve länge varit uppe i när de utmanats av nätet och Netflix. En spännande utmaning som vi måste ta oss an.

Radio AF lanserar ny hemsida

Idag lanserar vi Radio AFs nya hemsida. Sedan november 2012 har jag arbetat med projeketet som tagit utgångspunkt i frågan om vad som är framtidens radio. Det här är tankarna bakom sajten.

Till hösten kommer Radio AF att släcka sina sändningar i FM-nätet. Det är en historisk händelse. Vid sidan av Sveriges Radio är vi en av de äldsta radiokanalerna i landet. Redan 1982 började vi sända på ett närradiotillstånd över Lund med omnejd. Men Radio AFs historia och grej är inte att vi är en av landets äldsta radiokanaler och ett historiskt museum. Radio AFs grej är att vi alltid gått i bräschen för framtidens radiolyssnande. Med studenter som målgrupp utmanas vi ständigt av nya tekniska förändringar och historiskt har vi också varit snabba att anamma och anpassa oss efter nya förutsättningar. Vi var tidiga med reklam när det blev tillåtet i radio och redan 1999 började vi streama våra sändningar över nätet. Nu är vi redo att ta nästa steg – för radiolyssnandet håller på att förändras i grunden.

Tillgängliga när som helst

Radiolyssnaren kommer inte längre till kanalerna. Det är kanalerna som måste komma till lyssnaren. Tydligast syns det i sociala medier där människors medieanvändning i stor grad bygger på delningar och rekommendationer. Att vi behöver komma till lyssnaren istället för att lyssnaren kommer till oss innebär att vi alltid måste vara tillgängliga. Lyssnaren måste själv få välja när hon eller han ska lyssna på oss. Vi kan inte bara erbjuda livesändningar med fasta tablåtider som lyssnaren måste anpassa sig efter. Vi måste också erbjuda möjligheten att lyssna på program i efterhand. På så vis kan lyssnaren själv välja vad han eller hon vill lyssna på och när det passar. Vi är med andra ord tillgängliga när som helst.

Tillgängliga hur som helst

Att publicera ljud på webben innebär att vi kan arbeta med flera olika typer av medieformat. Det är på lyssnarens villkor vi gör radio och det är lyssnaren som bestämmer hur han eller hon vill lyssna. Vi kommer fortsätta sända liveradio. Det finns många tillfällen då direkt är oslagbart. Trots det behöver livesändningen utvecklas när konkurransen från andra kanaler (bland annat teven) blir större. Det handlar om att erbjuda någonting utöver vad som kan upplevas genom lyssning i efterhand, så som utökad lyssnarkontakt via sociala medier och tv-sändning från studion. Utöver livesändningarna kommer våra program, precis som tidigare men nu mycket enklare, finnas tillgängliga för lyssning i efterhand. Dessutom kommer det gå att lyssna på delar av våra program, det vill säga att vi kommer publicera enskilda ljudklipp ur programmen. Ett sådant lyssnande har framförallt varit tacksamt för nyheteter, humorinslag och längre intervjuer. Ofta ger formatet lyssnaren en teaser och ingång till att höra hela programmet. Det handlar alltså om att vara tillgänglig hur än lyssnaren vill höra oss.

Tillgängliga var som helst

För att lyssnaren ska kunna ta del av vårt innehåll behövs en plattform som fungerar oberoende av om lyssnaren använder en mobiltelefon, dator eller suftplatta. Idag använder vi många typer av tekniska prylar, alla dessutom av olika modeller och operativsystem. En hemsida är den i särklass stabilaste tekniken. Med HTML5 (som tillåter uppspelning av ljud i webbläsaren) och responsiv design (som anpassar hemsidan efter skärmstorleken) kan vi bygga hemsidor som passar de flesta enheter och system. På så vis blir vi tillgängliga överallt. Att vi är tillgängliga i mobilen, som oftast finns i fickan, betyder att vi alltid följer med lyssnaren. Det är mobilen som visat sig bli den huvudsakliga framtida radioapparaten. Genom den blir vi tillgängaliga var som helst.

Ljud i fokus

På hemsidan har vi satt ljudet i fokus. Sidan är uppbyggd kring ett flöde av vårt skapade ljudmaterial. Annat har gömts undan. Lyssnaren besöker Radio AF för att ta del av det innehåll våra program skapar och då ska programmen och deras innehåll också vara i fokus.

Radio AF har ett rikt och unikt programutbud. Det ska vara enkelt för lyssnaren att upptäcka nytt material. Lyssningar på ett program ska spilla över till lyssningar på andra program. Det uppnås genom att erbjuda flöden för senast program, en lista på populära program och genom att rekommendera liknande program. På så vis får användaren en helthetsupplevelse av Radio AF. Det betyder att kanalprofilen är fortsatt viktig även i den digitala världen. Den ingjuter trovärdighet och tillit till att vi gör bra material, oavsett vilket program det gäller.

Radio AF är den enda egentliga konkurrenten till Sveriges Radio på pratradio-området. Visserligen finns det podcast, men de håller oftast en sämre teknisk och redaktionell kvalitet. Visserligen finns det kommersiella radiokanaler, men dem sysslar uteslutande med musik. Som undomlig utmanare med flertalet program som görs av studenter för en smal målgrupp har Radio AF en modern image och går en ljus framtid tillmötes.

En mediehistorisk studie av radion

Den här texten studerar radion ur tre mediehistoriska perspektiv; medialisering, mediebruk och materialitet. Perspektiven redogörs för med exempel ur den svenska radiobranschen.

Medialisering
Det finns inga entydiga svar på vad medialisering innebär. Medialisering kan handla om att vi tar del av allt fler medier, men också om att olika medier länkas samman och kliver in på varandras områden. Det kan också handla om att nya medier får sin betydelse av gamla medier och att gamla medier utvecklas med hjälp av nya medier, vilket också är en form av sammanlänkning mellan medier. Medialisering kan också handla om att medierna blir allt viktigare för vår informationshämtning (Livingstone 2009: 3ff).

Morgonpasset i P3 anpassade visserligen sin studio när de för något år sedan började sända radio direkt i teve via SVTplay och TV2. Trots det råder det ingen tvekan om att programmet fortfarande sänds från en radiostudio. Kamerorna sitter fast i väggen, programledarna står kring ett runt bord med lurar och varsin mikrofon och de pratar aldrig in i kameran. Under låtarna ser vi dem småsnacka med varandra men vi hör inte vad de säger. Låtarna är mest som pauser. Inget spektakulärt görs för att locka oss tv-tittare att spänna blicken extra noga under musiken. Det är med andra ord fortfarande ljudet som ä det centrala. Enda skillnaden är att den som vill nu också kan se programledarna istället för att bara höra dem. Det är inte bara Sveriges radio som börjat sända radio i tv. Även Vakna med NRJ har i många år visats i kanal 5.

Det finns två saker som radion satsat på de senaste åren som kan sägas ha med medialisering att göra. Den ena är att sända radio i teve. Precis som radion en gång i tiden var ett medium vi koncentrerat lyssnade på nyheterna framför, var också teven från början ett medium som vi planerade måltider efter. Löfgren (2007: 13) skriver att medier i sin pionjärtid alltid upptar vår fulla tid, men att de så småningom blir en del av vardagen så att vi knappt lägger märke till dem. Med åren har radion blivit ett sekundärmedium som ofta står på i bakgrunden medan vi lagar mat. Samma utveckling har teven gjort. Att sitta i soffan och zappa mellan olika program eller ha teven på i bakgrunden medan vi städar är inte ovanligt. Det kan tänkas att anledningen till att radio börjat sändas i tv är att teven inkräktat på radions område som sekundärmedium och börjat sno åt sig radiolyssnarna. Genom att då sända radio i tv kan ses som ett sätt för radion att utvecklas och skaffa fler lyssnare. Då sker en medialisering av radion.

Ett liknande exempel på medialisering är tidningar som levererar nyheter till radiokanaler. Redan 1993 startade Helsingborgs Dagblad ett samarbete med lokalradion där tidningen började sända nyheter radio (Hindersson 2004: 63). Idag finns det flera exempel på tidningar som levererar nyheter till kommersiella radiokanaler.

Radion medialeras också genom en utökad kontakt och dialog med lyssnaren, så som krävs i sociala medier. Det har visserligen alltid funnits möjlighet till lyssnardialog, men idag sker det på ännu fler plattformar. En direktsändning kan lyssnaren vara med och skapa genom att delta med kommentarer och synpunkter. Lyssnare hör av sig antingen via telefon, e-post, hemsida eller sociala medier såsom Twitter och Facebook. När radion sänder i teve används ofta också videokonversationstjänsten Skype för att lyssnaren ska synas i bild. Det är alltså en medialisering där radiosändningen bygger på fler tekniker än bara själva radiosändningen och radioapparaten.

Radion har medialiserats på fler sätt än vad radions tekniker för att utveckla direktsäningen skvallrar om. Radio kan utan vidare lyssnas på i mobilen, både direkt och i efterhand. Sedan tekniken HTML5 introducerades kan ljudstörmmas spelas direkt från webbläsaren även på enheter som saknar stöd för tredjepartsprogram som tidigare behövts för att spela ljudströmmar, som exempelvis Flash. Utöver det har de flesta radiokaneler sina egna applikationer och dessutom finns tredjepartshemsidor och -applikationer som likt ett bibliotek samlar flera olika kanaler och program, så som Spotify, Itunes och TuneIn.

Visserligen har vi tidigare kunnat spela in radio via kassettband eller lyssnat på någon av repriserna på söndagskvällen men internet erbjuder ett enklare och mer lättilgängligt sätt att lyssna på radio i efterhand, och där med också att dela i sociala medier. Radion har alltså blandat sig med dator-, mobil- och internet-tekniken. För att det ska gå att navigera till radion i mobilen eller via datorn krävs naturligtvis en plattform och ett grafiskt gränsnitt. Det har gjort att radion varit tvungen att arbeta även med grafik och text, men även valt att arbeta med det den nya tekniken erbjuder, nämligen chattar, bilder och filmer. Det kan också anses vara en form av medialisering.

Livingstone skriver om att media inte är knutet till en viss form av teknik, utan följer med överallt. Hon tar exemplet med två barn som spelar ett spel via internet och sedan leker spelet i hemmet (Livingstone 2009: 7f). På samma vis pågår radioprogram ofta både i diskussioner i teve, på internet och också i hemmet. Edoff (2014) skriver om en ballongfärd under slutet på 1800-talet som blev en stor mediehändelse när en tidningsman åkte med ballongen och skrev om resan. Händelsen och hans texter diskuterades senare i andra tidningar. Även program i radion väcker ofta debatter i tv, tidningar och på nätet.

Sammanfattningsvis kan sägas att radion har medialiserats genom att börja nyttja nya tekniker, så som teve och internet. Samtidigt är både internet och teve en form av radio eftersom de båda erbjuder ljud.

Mediebruk
Att lyssna på radio via nätet innebär att kunna lyssna när och var du vill. Utbudet finns där och du kan välja vad du vill höra. Därmed kan du välja om du vill lyssna passivt eller aktivt genom att välja ett program som bygger på det ena eller andra.

Det aktiva lyssnandet har blivit enklare eftersom du inte behöver anpassa dig efter tablåtider och du har tillgång till en pausknapp. Det vill säga att du inte behöver lyssna på hela programmet i streck. Att vi har tillgång till ett enormt utbud av radioprogram från hela världen i våra mobiltelefoner innebär att vi i stort sett kan lyssna på allting när som helst. Att lyssna på ljud blir enkelt vid transporter mellan två platser eller långa promenader.

Podcasten är hyfsat ny och fortfarande är inte känslan över hur den ska brukas riktigt klar. Det mesta podcastinnehållet består idag av längre samtal mellan ett fåtal personer som är lätt att somna till. Samtidigt gör Sveriges radio podcastversioner av sina radioprogram där visst innehåll kräver en vaken lyssnare.

Livingstone skriver att det inte bara är vår kunskap och förmåga att kunna ta del av innehåll som avgör hur vi tar del av det. Det handlar också om historiska och sociala orsaker Det är en komplex relation (Livingstone 2004: 9). Det visar exemplet med radion. Vi har kunskapen och förmågan att ta del av ljud via internet, men det finns olika vis att göra det på, som till exempel via passiv eller aktiv lyssning.

Att lyssna i efterhand erbjuder även lyssnaren att höra precis de delarna av programmet som är intressanta. Vissa program erbjuder tidstämplar som möjliggör för lyssnaren att spola till specifika delar av programmet. Andra laddar upp ljudklipp från separata delar av programmen. Det gör att lyssnaren kan lyssna aktvit på ett specifikt innehåll. En enklare form av spolning. För några är den möjligheten redan en del av surfandet på youtube, medan ett sådant bruk skulle vara otänkbart i en långfilm.

Så troligt är att mediebruket delvis beror på programinnehållet och tvärtom. Är det en lång dokumentär spolar du gärna inte. Ett samtal mellan två personer somnar du gärna till. Och ett nyhetsinslag kan du höra specifikt istället för att höra hela nyhetssändningen.

Livingstone (2004: 8) skriver att det har blivit enklare att dela och prata om material eftersom samma teknik används för att ta del av och skapa innehåll. Det innebär att vi får en kortare steg till att sprida det vi hör till fler. Det blir en delningskultur som är en del av vårt mediebruk.

Materialitet
När Johan Rheborg som karaktären Percy i 90-tals-teveserien Nile City försökte sälja reklamutrymme i sin radiokanal till en företagare med argumentet att kanalen sänder radio direkt i telefonnätet anade han nog inte hur rätt han skulle få. Ljudet sprakade av den knastriga telefonledningen och mobiltelefonen var stor och klumpig, men Percy insisterade på att ungdomarna älskade att lyssna på radio via sina mobiltelefoner.

De tidiga mobiltelefonerna utrustades med FM-radio. För att påminna om en klassisk FM-radio bestod programvaran av ett grafiskt designat frekvensband där lyssnaren ställde in vilken kanal han eller hon ville lyssna på genom att dra en pinne fram och tillbaka över grafiska frekvensbandet, trots att det varit enklare att bara välja frekvens genom att ange frekvensen med siffror.

Chambers skriver att nya kommunikationsteknologier måste signalera något nytt samtidigt som de ska hålla sig till rådande sociala förhållanden och behov (Chambers 2011: 361). Tekniken får alltså inte vara för ny, eftersom den då skrämmer. I tevens barndom byggdes den in i möblerna för att inte framstå som komplicerad och skrämmande (Chambers 2011: 362). Den samma är anledningen till att frekvensbandet behölls i det grafiska gränssnittet.

Percy i Nile City hade rätt i att ungdomar i framtiden skulle lyssna på radio i sina mobiltelefoner, men missade att sättet att lyssna på skulle utvecklas från att bara kunna lyssna direkt till att lyssna på program i efterhand i stora programbibliotek. Kirchenbaum (2013: 231) pekar på liknande analyser som gjort felaktiga antaganden om framtiden. Det är inte alltid bara tekniken och det materiella som ändras, utan även bruket. Att vi idag kan lagra all data vi behöver men fortsätter rensa våra hårddiskar visar på det. Och vi köper inga 120 terabytes-diskar så som förutspåddes, eftersom behovet har ändrats. I mobiltelefonens fall är stremingen från nätet en teknik som Percy missade.

Att förenkla tekniken genom ett grafiskt gränssnitt görs också i frågan om lagringsmedier. Istället för att titta in i och avskräckas av hårddisken avbildas den som ett grafiskt cirkeldiagram för att visa hur stort utrymme som upptagits. Precis som i verkligheten där vi kan se hur stor plats det är till att trycka ner en tidning till i lådan. Så småningom blev FM-radion allt mer överflödig och idag är den sällsynt i mobiltelefoner. Mobiltelefonen är mer accepterad som radio och frekvensbandet är utbytt mot en lista över kanaler med varsin playknapp.

För bara några år sedan var inte mobiltelefonen alls tänkt som en radio. Företaget Storytell som erbjuder obegränat antal ljudböcker i mobiltelefonen mot en prenemerationsavgift anger det som en av anledningarna till att företaget lyckats först på senare år. De menar att när de startade 2005 var marknaden inte mogen, och det är först efter Spotifys succé och det blivit vanligt att lyssna på strömmad musik i mobilen som företaget nått framgång (Leijonhufvud 2014).

När Iphone lanserades 2007 var det inte många som streamade innehåll direkt till sin mobiltelefon. Trots att enheten har sett likadan utåt har användningssättet sakta förändrats. Idag har de flesta tillgång till internet var de än befinner sig och kan lyssna till i stort sett all världens musik via Spotify. Kirchenbaum (2013: 236) förutsåg en utveckling där lagring på hårddiskar i våra privata datorer skulle minska till förmån för lagring i molnet. Det blir en förskjutning av behovet. Vi behöver fortfarande lagra material, men det görs på servrar hos företag och delar materialet med alla andra.

Jämförelse
Samtliga tre perspektiv jag beskriver ovan går på ett eller annat sätt in i varandra. Stundtals är det till och med svårt att hålla perspektiven isär, till exempel ifall avsnittet om att det blivit enklare att dela innehåll med andra bör ligga under medialisering, mediebruk eller materialitet. Att dela innehåll är ju enklare när tangentbordet och plattformen hela tiden finns i fickan samtidigt som det då blir ett nytt mediebruk och delandet av materialet blir en medialisering.

Nya mediebruk samspelar med materialiteten, till exempel i frågan om delning. Ett nytt mediebruk gör att vi använder mobilen som radio, och radion medialiseras då genom att bli fler enheter än bara den klassiska FM-radion. Det kan samtidigt ses på andra hållet. Materialitet ger ett nytt mediebruk, det vill säga att mobilen gör att vi lyssnar på radio i mobilen.

Även medialiseringen samspelar med materialiteten. Tekniska framsteg möjligör ny användning av medierna. Med en egen hemsida kan radionkanalen själv bestämma vilken möjlighet lyssnaren ska ha till att ta del av kanalens ljud och eventuella övriga medier. En radiokanal kan skaffa sig en hemsidan nästan uteslutande byggd på ljud, som en så kallad playtjänst, men de kan också bygga den kring bilder, text, ljud, filmer och chattar. Då gör materialiteten att radion medialiseras genom att börja använda sig av fler medier. Samtidigt kan det vara så att en utökad medialisering ställer nya krav på materialiteten. När telefonerna börjar användas för att se på film insåg vi att det vore skönt med en större skärm och surfplattan skapades.

Om vi betecknar medialisering som att medierna inkräktar på varandras område, det vill säga att radion börjar göra teve, samspelar även mediebruk och medialisering på så vis att vi numera äger enheter som har möjlighet att låta oss ta del av vilken form av media vi vill i en samma enhet. Då måste radion anpassas till det mediebruk som uppstår. En enhet som mobiltelefonen erbjuder oss och radion nya möjligheter. Vi har redan ett beteende och en användning av datorn och mobilen och radion måste anpassas till det när den ger sig in på området. Det leder till att radion inte kan vara samma radio när vi på nätet annars är vana vid att kunna ta del av allt när som helst. Det krävs också ett grafiskt gränssnitt för att vi ska kunna navigera i våra enheter vilket gör att radion måste jobba med grafik, bilder och text. Annars blir det svårt för lyssnaren att hitta. Det blir också en extra plattform att på nätet komplettera med sådant som inte framgår i ljudform. Särskilt när vi i övrigt är vana vid ett mediebruk där vi använder nätet för att ta del av alla sorters medier.

Att radion har börjat sända i teve innebär en medialisering av radion. Men medialiseringen sker också med anledning av ett förändrat mediebruk. När teven allt mer tagit rollen som det passiva mediet som står på i bakgrunden är det ett smart drag av radion att lägga till en bild till sina sändningar och visa i teve. På så vis anpassar sig radion efter vårt bruk av medier.

Källor
Chambers, Deborah (2011) ”The material form of the television set”. Media History 17:4 : 359–375.

Edoff, Erik (2014) ”Om uppblåsthet: Bland ballonguppstigningar och andra medier i Stockholm 1889–1890” i Marie Cronqvist, Johan Jarlbrink & Patrik Lundell (red.), Mediehistoriska vändningar (Lund: Lunds universitet, 2014)

Hindersson, Jan (2014) ”Från servicemedium till nyhetsmedium: Helsingborgs Dagblad som webbpionjär” i Marie Cronqvist, Johan Jarlbrink & Patrik Lundell (red.), Mediehistoriska vändningar. Lund: Lunds universitet.

Kirschenbaum, Matthew (2013) ”Extrem inskription: En hårddiskens grammatologi”. I: OEI, nr 55 (On Tape) s. 212–238 Leijonhufvud, Jonas (2014) Dagens Industri. http://www.di.se/artiklar/2014/2/4/e-bockernas-spotify-vaxer/ Hämtad: 2014-02-10

Livingstone, Sonia (2004) ”Media literacy and the challenge of new information and communication technologies”. I: Communication Review, vol. 7, nr 1. Sid. 3–14. (http://dx.doi.org/10.1080/10714420490280152)

Livingstone, S. (2009) ”On the Mediation of Everything: ICA Presidential Address 2008”. Journal of Communication, 59: 1–18. (http://dx.doi.org/10.1111/j.1460-2466.2008.01401.x)

Löfgren, Orvar (2007) ”Remedierad vardag: Mediebruk mellan rutin och dagdröm”. I: Mediekultur, nr 42/43. Sid. 7–14. (http://ojs.statsbiblioteket.dk/index.php/mediekultur/article/view/20)

Foto: Martin Krolikowski

Gör din egen podcast – Utrustning

När du bestämt dig för att göra din egen podcast är det dags att skaffa inspelningsutrustning. Det finns en uppsjö olika produkter att välja bland. Vad du bör satsa på avgörs av hur många som medverkar i din podcast.

Jag har uppdaterat den här guiden – klicka här!

 

 

Bara du?

För dig som spelar in din podcast ensam eller med någon via IP-telefoni (ex. Skype) finns det flertalet lösningar att välja på. Kom ihåg att aldrig använda den inbyggda mikrofonen i din dator eller mobiltelefon. Den låga ljudkvaliteten skrämmer bort lyssnaren innan hen tryckt på play. Inte heller ett headset är att rekommendera, om det är av billigare sort. När du köper ett headset får du både mikrofon och hörlurar i ett. När du investerar i ett headset betalar du alltså både för hörlurarna och mikrofonen, vilket gör att mikrofonen inte är lika bra som om du enbart köpt en sådan.

Därför är en USB-mikrofon en bättre lösning. Den kopplas med USB till datorn och har ofta uttag för hörlurar som du köper separat. Tänk på att också skaffa ett stadigt bordsstativ ifall det inte ingår. Att hålla i mikrofonen belastar både dina armar och lyssnarens öron (genom handling noise).

Exempel på USB-mikrofoner: Blue Microphones Yeti eller RØDE Podcaster

Två eller fler

Att köpa en USB-mikrofon är ingen optimal lösning om ni är två eller fler som medverkar i podcasten. Grunden här är att varje medverkande ska ha en egen mikrofon. Om ni delar mikrofon genom att hålla den mellan er blir ljudet antingen lågt eller så skapas skrapljud när du flyttar mikrofonen fram och tillbaka. Gällande USB-mikrofonen uppstår det ofta problem när du kopplar in två stycken i samma dator, därför är en USB-mikrofon inte att rekommendera när du behöver fler än en. Du bör istället satsa på ett externt ljudkort. Också ett sådant kopplas med USB till datorn.

Exempel på ljudkort: Scarlett Focusrite 2i2 (2 mikrofoner) eller 18i8 (4 mikrofoner)

Ljudkortet har ingen egen inbyggd mikrofon. De flesta separata ljudkort har istället uttag för XLR-kontakter. Det är standardformatet för mikrofoner. Således behöver du köpa mikrofoner med XLR-koppling. När du ska spela in tal är det bäst med en mikrofon som är lämpad för tal och sång. Tänk på att alla mikrofoner bör vara av samma sort så att du inte får olika ljud beroende på i vilken mikrofon deltagarna pratar.

Världens mest använda mikrofon för tal och sång är Shure SM58. Ett betydligt bättre och dyrare alternativ är proffsmikrofonen Shure SM7 som är anpassad för radioproduktion. Själv använder jag en RØDE NT1-A. Det finns mängder med bra alternativ på marknaden, så ut och googla.

Osäker? Ta det mest flexibla

Det kanske allra mest flexibla alternativet är en portabel inspelare som även fungerar som ljudkort. En sådan har oftast en bra inbyggd mikrofon och kan kopplas med USB till datorn. De bästa portabla inspelarna har även XLR-ingång för externa mikrofoner och får då i praktiken samma funktion som ett externt ljudkort. Ett flexibelt alternativ om du inte vet vilka dina användningsområden är i framtiden. Med en portabel inspelare kan du också ge dig ut i andra miljöer, exempelvis för att göra reportage.

Exempel på portabel inspelare/ljudkort med XLR-ingång: Zoom H4n, Zoom H6 eller Olympus LS-100

Fotokälla: Patrick Breitenbach