Hur Sverige förändrade Eurovision

Om du tar en titt på samtliga Eurovision-vinnare från 1956 och framåt kommer du att haja till två gånger. Du kommer märka två radikala förändringar som du kanske inte direkt kan sätta fingret på. Första gången är 1974. Den andra 2000. Båda gångerna är det Sverige som ligger bakom.

Det är aningen partiskt att vara svensk och bedömma Sveriges roll i Eurovisionhistorien. Särskilt när vi har skäl att slå oss själva för bröstet och skryta om våra insatser. Vi har ABBA som stått för det populäraste bidraget genom alla tider och så säger vi åtminstone själva att hela Europa hänfördes av vårt arrangemang i Globen 2000.

Men faktum är att det här är två år du kommer haja till vid om du tar en titt på samtliga vinnare genom åren.

ABBA var något nytt

Under en lektion i medieproduktion visade min lärare oss samtliga Eurovisionvinnare för att vi skulle få en uppfattning om hur produktionstekniken utvecklats genom åren. Hon ville visa att det händer någonting radikalt 1974. Någonting som skiljer sig markant från tidigare år. 1974 uppträder ABBA med Waterloo. Dels är det en låt som skiljer sig från övriga vinnare. Men framförallt är det produktionen som skiljer sig. Det är koreografi, dekor, instrument, kläder, ett helt band och kamerabyten. Ett helthetsintryck som ingen av de tidigare vinnarna åstadkommit.

När du ser alla vinnare i följd är känslan att utvecklingen går väldigt långsamt. Allt ser likadant ut i tio år. Sen händer något litet. Sen verkar utvecklingen tillfälligt gå bakåt innan det åter levereras något nytänkande.

Eurovision i Globen

När jag för några dagar sedan återigen såg alla vinnare hajade jag till när Olsen Brothers drog igång sin Fly on the Wings of Love i Globen 2000. Ett tillfälle jag inte reagerat vid tidigare. Men vad var annorlunda? Jag pausade klippet och såg om alla 90-talets vinnare. 2000 är första året publiken är en del av uppträdandet. Det är inga kostymklädda män som sitter i biostolar och enbart syns efter bidraget. Det är människor som står och viftar på golvet, bara några meter från scenen. En helt annat form av publikinteraktion. En konsert. Och såhär ser det sedan ut under resten av 2000-talet. Arenorna och publiken blir bara större och större. Eurovision i Globen var definitivt inledningen på någonting nytt.

Och Malmö?

Vad hände sen? Det är möjligtvis för tidigt att sia om Eurovision i Malmö hade någon större påverkan på Europa. Men en förändring har jag noterat. Om publiken kom närmre i Globen 2000 så kom den ännu närmre i Malmö 2013. Artisterna vandrade genom publikhavet. Publiken stod upp. I inledningen klev Loreen ner i publiken. Petra Mede var ensam programledare och talade till publiken. Artisterna utgjorde vykorten som spelas upp inför varje bidrag. I årets tävling i Wien springer artisterna genom publiken och upp på scen. De syns i vykorten. Vi får lära känna dem. De är människor. Välpassande i dagens sociala-medier tider.

För en mediehistorisk nörd som jag är det intressant att se hur tv-produktionen förändrats genom åren. Eurovision har en historia lika lång som teven och med ett relativt oförändrat koncept är det kanske det bästa studieobjektet.

Är produktionen Sveriges stora bidrag till Eurovision-historien? Vad tycker du?

Bildkälla: Albin Olsson/Wikimedia Commons

Därför lyssnar ingen på webbradio

Webbradion har aldrig slagit igenom. Det är inte särskilt förvånande. Webbradio är bara en annan teknik för att sända traditionell linjär radio. Radiobranchen genomgår en större förändring än så. Det här är det andra inlägget i serien om studentradions framtid.

Det var en tid kring melleniumskiftet då webbradion växte så det knakade. Tack vare webben kunde radiopionjärer med relativt låg budget och någorlunda teknisk kunskap sända från hemmet. Nya kanaler poppade upp och vi fick allt från Julradio till Soundic Radio. Sveriges Radio lanserade flera kanaler varav några nu är nedlagda. Sedan dröjde det inte länge innan Apple lanserade Itunes och podcast och webbradiotrenden kom av sig redan innan allmänheten fått upp ögonen för den.

En titt på statistiken över antalet personer som någon gång lyssnar på webbradio visar att de är försvinnande få. De som lyssnar mest är personer i åldern 26-45 och då är det 13 procent som dagligen tar del av webbradion. Bland personer yngre än så är det enstaka procent. Men hur kan det komma sig att ungdomar som annars är snabba att anamma ny teknik är de som är minst benägna att lyssna på webbradio?

Usel uppfinningsrikedom

Det tar alltid några år innan vi inser hur vi ska använda ny teknik. Webbradio är traditionell linjär radio i digitalt format. Alltså precis samma format anpassat för ett linjärt lyssnande så som FM-radio. Den usla uppfinningsrikedomen fungerar aldrig. Ny teknik innebär att medieformer fusionerar och utvecklas. Det är inte bara att gå från analogt till digitalt. Den nya tekniken öppnar för nya format. Radio på webben är i första hand podcast.

Webben har gett oss ett gränsnitt där vi kan lyssna på ljud var, på vad och när vi själva vill. Tablån är på utdöende. Vi vill inte anpassa våra dagsrutiner efter en tablå någon annan bestämt. Musiklyssning via Spotify växer för varje dag som går och podcasten blir bara mer och mer populär. Sättet vi lyssnar på förändras i takt med att tekniken erbjuder oss nya lyssningssätt. Det är det som är den stora förändringen. Inte att gå från analogt till digitalt linjärt lyssnande.

Bildmediet utmanar

Radion kommer vara fortsatt aktuell när det handlar om direktsändningar. Särskilt när det gäller nyheter, sportevenemang eller program med stor lyssnarinteraktion. Här gäller det för studentradion att tillföra ett extra värde till att lyssna live. Bara då blir det relevant.

Men även när det gäller direktsändning så väntar stora utmaningar för radion. För trots att webbradion aldrig lyckats slå igenom har webb-tv gått bra. Nyligen köpte Yahoo spelstreamingtjänsten Twitch för 970 miljoner dollar, Youtube har börjat erbjuda livestreaming, kvällstidningarna satsar på webb-tv och tjänster som Meerkat och Periscope dyker upp.

En anledning till att webb-tevens välmående kan vara dess ökade popularitet som passivt medium. I USA har det länge varit teven som utgjort det självklara morgonmediet. Det är teven som står på i bakgrunden när frukosten tillreds. Den trenden börjar märkas även i Sverige. I Sverige är det radion som länge haft rollen som passivt medium under morgontimmarna. Både Aftonbladets Morgon-TV-satsning och Sveriges radios P3s morgonpasset som sänds i SVT är försök att fånga morgonkonsumenterna.

Glöm inga medier

Även studentradion behöver arbeta med alla medier. Ett smart knep är att utöka direktsändningen med rörlig bild. Hemsidor och appar är visuellt och där krävs ett aktivt arbete med bilder och text.

Studentradion måste, precis som alla andra medier, nyttja de fördelar nya plattformar och ny teknik ger. Lås inte fast vid gamla format. Våga prova nytt. Våga göra fel. Och gör fel så snabbt som möjligt.

Fotokälla: Thomas8047

När Radio AF slutade sända FM-radio

Snart lämnar jag uppdraget som stationschef på Sveriges största studentradio, Radio AF. De senaste åren har vi gjort stora förändringar för att förnya studentradion. För ett år sedan släckte vi vår FM-sändning. I en serie blogginlägg skriver jag om hur studentradion ska överleva framtiden. Vi början i utfasningen av det gamla.

Vi fick en del kritik när vi släckte vår FM-sändning våren 2014. En del hävdade att FM-frekvensen var det vi kämpade för när vi grundades. Att den var en del av vår själ. Visst, vi slogs för frekvensen och den har varit med oss i trettiotvå år. Men det finns inget likhetstecken mellan Radio AF och FM-frekvensen.

Vad och varför

När en organisation bildas vet alla vad organisationen gör och varför den gör det. I takt med att organisationen växer och blir äldre glömmer organisationen varför den gör vad den gör medan den fortsätter göra vad den alltid gjort. Det är anledningen till att organisationer dör. Varför och vad tenderar att splittras när världen runtom förändras. En organisation måste ha fokus på varför den gör vad den gör och välja vad den ska göra för att uppfylla sitt varför.

Apple är ett av få företag som lyckas vara innovativa gång på gång. Apple vet varför de existerar. De har ett tydligt varför i att hela tiden utmana status quo. Det är anledningen till att de inte fastnat vid att bygga datorer utan även skapat iPod, iPhone, iPad och iTunes. De fokuserar på varför de gör saker snarare än vad de gör.

Inte FM vi kämpade för

FM-sändningen vi kämpade för 1982 var så mycket mer än en FM-sändning. Radio AF har alltid varit en plats där studenter med hjälp av ny teknik får utlopp för sin kreativitet. Vi erbjuder studenter en plattform att vara kreativa helt utan ramar så att de kan producera ljud på ett sätt som tidigare inte gjorts. På så vis har vi alltid varit en mediekanal som utmanar etablerade aktörer.

Radio AF kämpade för en FM-frekvens, stred för att få sända reklam i radio och var tidigt ute på nätet. Men det är inte de enskilda sakerna vi gjort genom åren som utmärker kanalen. Det är den ständiga strävan av att alltid ligga i framkant. 1982 gjorde vi det genom att börja sända FM-radio som en av de första närradiokanalerna i landet. 2014 är FM-sändningen på utdöende och vår målgrupp har redan flytt mediet.

Ska studentradion överleva i framtiden gäller det, precis som för alla andra organisationer, att aldrig fastna i vad man gör. Fokusera på varför du gör vad du gör. För Radio AF är viljan densamma idag som den var när vi grundades 1982. Det är bara det att viljan tar sig olika uttryck när världen förändras. Idag är FM-radion varken revolutionerande eller ett populärt medium för studenter. Att fokusera på varför istället för vad är extra viktigt i en så föränderlig bransch som mediebranschen. Som Steve Jobs sa: ”Du måste hela tiden äta upp dig själv, annars kommer andra göra det”.

Genom att göra oss av med FM-sändningen fick vi både tid och pengar att investera i utveckling av nya kanaler. Så en nedläggning av det gamla var nödvändigt för att kunna satsa på det nya. Men vad ska studentradion göra i framtiden? Det återkommer jag till i nästa veckas blogginlägg.

Vill radiolyssnarna ha DAB?

Det är inte förvånande att de etablerade aktörerna förespråkar DAB. Men vill lyssnarna ha digitalradio? Det är ingen som vet och nu sågar riksrevisionen planerna på digitalradio.

Ungdomar lyssnar inte på traditionell radio. Det slår alla undersökningar fast. Lite mer förvånande är kanske att ungdomar inte heller lyssnar på webbradio. Men det finns en förklaring. Det är nämligen inte bara tekniken för hur vi lyssnar som ändras. Hela vårt lyssnarbeteende ändras. En yngre generation vill inte lyssna på tablålagd radio. De föredrar att lyssna på vad de vill, var och när som helst. Behov som Spotify och podcasts uppfyller. Även om den traditionella tablålagda radion fortfarande är oerhört stark i äldre åldersgrupper kommer den inte attrahera fler lyssnare i framtiden.

Sågar DAB

Ändå har radiobranchen lobbat hårt för att få riksdagen att uppgradera den linjära radion. De vill att Sverige bytar ut nuvarande FM-nät mot en digital lösning (DAB). DAB har varit hårt kritiserat. Idag kom den tyngsta kritiken. Det är riksrevisionen som i en granskning kommer fram till att en satsningen på DAB inte är samhällsekonomiskt lönsam. Man riktar också kritik mot att de utredningar som hittils genomförts inte tagit tillräcklig hänsyn till lyssnarna. Vad vill lyssnaren ha?

När regeringens utredare i höstas kom fram till att DAB ska genomföras skakade vi kritiker på huvudet. En enorm investering i ett system som få kommer använda. För att DAB ska bli standard krävs nämligen att människor investera i nya radioapparater till hem och bilar. Detta enbart för att kunna ta emot samma sändningar som tidigare. Det finns alltså inget speciellt argument att sälja in DAB-radio med. Därför vill förespråkarna att FM-nätet ska släckas. Ty det är bara när vi hindrar lyssnarna från att använda rådande teknik vi kan få dem att gå över till den nya. Är det planen finns det uppenbarligen inga större fördelar med systemet för lyssnaren.

Gynnar nuvarande aktörer

Förespråkarna säger att vi ska ha DAB för att det är billigare i drift och ger utrymme för fler kanaler. Sanningen är dock att det mest skulle gynna nuvarande aktörer på marknaden. Alltså de som förespråkar DAB. För det är bara de som kommer ha möjlighet att ta del av det utökade kanalutbud som DAB ger. Något alternativ för närradion har överhuvudtaget inte utretts. Internet har plats för ännu fler kanaler än DAB. Men för de etablerade aktörerna är det mycket svårare att konkurrera på internet. Där ska Mix Megapol slåss mot giganten Spotify.

DAB är ett hopplöst försök att uppgradera en teknik som inte motsvarar morgondagens radiolyssnande. Många lyssnare har redan bytt till tjänster där de kan lyssna var och när de vill – även om de också på nätet vänder sig till Sveriges Radio. 2022 ska DAB vara redo att ta över från FM. Det är sju år dit. Sju år där fler och fler lär upptäcka nätets fördelar. Där en kan lyssna på vad, när och var som helst. Det enda rimliga vore att behålla FM-sändningen tills den automatiskt upphör när den ännu inte är lönsam. Med riksrevisionens inlägg i debatten blev frågan om DAB äntligen mer nyanserad. Länge har de kommersiella radiokanalerna och Sveriges Radio fått stå relativt oemotsagda i frågan.

Bildkälla: Bernhard Benke

Meerkat och Periscope kommer revolutionera nyhetsrapporteringen

Apparna Meerkat och Periscope kommer inte bara att revolutionera Twitter. De kommer också att i grunden förändra hur vi följer aktuella nyheter.

Den senaste tiden har två nya appar med fokus på direktsänd video dykt upp. Gemensamt för båda är att de har Twitter som utgångspunkt. Den ena appen heter Meerkat och är den som hittils fått mest uppmärksamhet. I dagarna släppte Twitter sin egen app Periscope med precis samma funktion som Meerkat. Men för att förstå den plötsliga uppkomsten av tjänster för direktsänd video på Twitter måste vi backa några år. Vi backar till då kampen om Twitter var som hårdast.

Ständiga splittringar

Twitter har alltid varit ett brokigt företag. Ledande personer har kommit och gått allt eftersom interna konflikter blossat upp. En av huvudanledningarna till splittringarna är att man inte varit överrens om vad Twitter ska vara. När Twitters ledning under ett möte med Yahoo möttes av frågan “So its a social network?”, blev det tyst. Tidigare investerare hade sarkastiskt förklarat att ingen var intresserade av att finansera ett företaget vars idé bygger på att människor på 140 tecken ska tala om vad de äter till lunch.

Under sina första år levde Twitter sitt eget liv. Ingen visste riktigt varför tjänsten fanns. Några använde Twitter för att berätta om sig själva. Andra (framförallt mediaföretag) använde det för att dela information och nyheter. Bland statusuppdaterarna fanns också kändisar, satirkonton och olika myndigheter.

Vad Twitter ska vara hittar vi i statusrutan. Vad ska egentligen stå i rutan där du skriver ett nytt inlägg? Vad ska människor dela med sig av? Några i företagsledningen ville att människor skulle rapportera om sina liv. De skulle sprida var de befann sig och vad de gjorde. Ett socialt medium. Andra såg Twitter som ett forum för att dela med sig av det som händer runt omkring. En plats för information och nyheter. Sanningen är att båda delarna hänger ihop. Det ledde fram till den nuvarandra texten i statusraden; Vad händer? Båda tankarna om vad Twitter är kunde enas i att det handlade om här och nu. På Twitter är en statusuppdatering bara levande en kort stund. Flödet går så oerhört fort.

Inte hittat sin form

Det är i ljuset av det vi ska se de nya livestream-apparna. Idén är nämligen inte ny. Tjänster som Bambuser, Justin, och Livestream har funnits länge. Skillnaden är att de inte hittat sin form som förmedlare av händelser som sker här och nu. De har snarare förmedlat presskonferenser och debatter som sedan länge varit planerade. Ingen har sökt sig till Bambuser för att få den senaste informationen om en nyhetshändelse. Och ofta när en hittat en sådan stream har händelsen redan varit över.

På Twitter sprids nyheter med ljusets hastighet. Så fort en stor nyhetshändelse inträffar drar Twitter igång och människor börjar gräva och rapportera i ett kollektiv för att hjälpa varandra att förstå vad som händer. Det är fantastiskt att se hur tweets sprids för att förmedla nyheter. Som bilderna av Edward Snowdens tomma flygplansstol som spreds över världen.


Sprids snabbare än någonsin

Jag hann inte ens skriva klart det här inlägget innan videotjänsterna fick visa vilken potential som finns. Igår inträffade en explosion i New York som fick ett antal människor att börja livestreama.

Tekniken ger människor som är på plats en möjlighet att enkelt filma och snabbt få stor spridning. När någonting händer kan den som är närmast bara hala upp kameran och filma. Länken kommer sprida sig snabbare än någonsin och vi kommer kunna följa precis vad som händer. Förhoppningsvis kan de också motverka att felaktig information sprids genom att vi själva får se vad som händer och att det inte kan filtreras lika mycket som i text.

Det finns naturligtvis också farhågor. Journalister har pressetiska regler att rätta sig efter. Hur stor är kunskapen om etiska avvägningar hos Twitteranvändarna?

Klart är att direktsänd video kommer göra mycket för Twitter som nyhetsförmedlingstjänst. Twitter kommer alltid vara först på plats, hur mycket etablerad media än försöker utmana. Och människor är onekligen intresserade av att snabbt få veta vad som inträffat. Nu tas ännu ett steg mot samhället där alla är journalister.

Och nej, det här är inte främst en kopia av Snapchat. Snapchat är också ett medium för vad som händer här och nu. Men det är inte ett medium för att sprida information till många. Trots Meerkats liknande logotyp. Livestreamingfunktionen fungerar som handen i handsken på Twitter. Där pågår samhällsdebatten. Där förmedlas nyheter. Det är vad som händer här och nu. Alla vill vi veta vad som pågår. Nu kan vi se det med egna ögon. Eller som Periscope själva marknadsför sig: “Closest thing to teleportation”.

Välj rätt rubrik och få fler lyssnare

En bra rubrik till ditt podcastavsnitt är oerhört viktigt om du vill locka fler lyssnare. Rubriken ska sticka ut och intressera potentiella lyssnare. Ditt mål är att få lyssnaren att klicka på play.

De guider om rubriksättning som finns handlar i första hand om hur du sätter bra rubriker för blogginlägg. Varför ingen har skrivit om podcasts beror på att lyssnaren ofta är återkommande och inte behöver lockas på samma sätt med klickvänliga rubriker. Precis som dagstidningar med fasta prenumeranter inte har behövt konstruera lika finurliga rubriker som dem lösnummersäljande kvällstidningarna. Idag är det annorlunda. Båda typerna av tidningar konkurrerar om samma läsare på Twitter. Där konkurrerar också podcasts, så för att locka nya lyssnare bör du döpa dina podcastavsnitt rätt.

Löp kallas inledningen av radioprogram där programledaren informerar om vad programmet handlar om. Löpet kom till för att hindra lyssnaren att stänga av radion efter att ha lyssnat klart på sitt favoritprogram. Idag är det inte löpet som avgör ifall lyssnaren är instresserad av att höra programmet. Numera väljer vi vad vi vill lyssna på redan innan vi börjar lyssna. Rubriken är viktigare än löpet.

Målet med din rubrik är att få potentiella lyssnare att klicka på play. Här är några tips på hur du kan döpa ditt podcastavsnitt.

Begränsat antal tecken

Du har ett begränsat antal tecken att använda i din rubrik. Ta då inte upp platsen med onödig information som inte lockar till lyssning. Med det menar jag att du ska skippa programnamn, datum, episod och liknande i din titel. Du kommer behöva alla tecken du får för att skapa en bra rubrik. Avsnittsnummer, datum och programmets titel syns oftast redan bredvid podcasten på andra vis och du lockar inga nya lyssnare med den ospännande rubriken ”S01E02”.

De antal tecken du har att röra dig med är olika beroende på vilken plattform din podcast finns på. Itunes som är vanligast har ingen fast maxgräns. Håll dig till max 37 tecken inklusive mellanslag för att vara på den säkra sidan. Det är vad som visas i Itunes app och mobilen är den främsta lyssningsenheten för podcasts. Google visar som max 70 tecken inklusive mellanslag så längre rubrik än så bör du inte ha. Använd inte mer än 7 ord i rubriken, då riskerar den att bli rörig.

Locka men inte luras

Den bästa rubriken avslöjar vad avsnittet handlar om samtidigt som den ruvar på något som lyssnaren bara kan få veta genom att höra programmet. Lyssnaren ska tvingas klicka på play för att få veta varför och/eller hur. Men håll alltid vad du lovar. Om du inte leverarar svar på det du lovar i rubriken kommer lyssnarnas förtroende urholkas.

Det gäller att hitta en rubrik som är unik. Därför ska du inte välja rubriker som ”Om kaffe och semlor”. Det är bättre att plocka ut en specifik del av avsnittet än att rubriksätta övergripande. Det finns sällan något unikt och spännande i en sådan bred rubrik. Lyssnaren vet helt enkelt inte varför hon behöver lyssna på en podcast om kaffe och semlor. Du måste tala om varför. Det finns en uppsjö av podcasts och du behöver framhålla din egen nisch även i rubriken.

Korta tips på hur du skriver en bra rubrik:

– Vi klickar ofta på rubriker för att vi vill lära oss något. Rubriken kan därför börja med ”Så…” ”Därför…” ”Anledningen till…”

– Ett sätt att locka lite extra är att använda värdeladdade och starka ord. Byt ut “bra” mot “briljant”.

– Precis som i radio ska du vända dig direkt till lyssnaren. ”Så gör du en höna av en fjäder”.

– Ställ en fråga i rubriken. ”Varför hatar fåglar schackrutiga stolar?”

– Plocka ut ett citat och använd det som rubrik. Hur spännande är inte rubriken: ”Jag hällde en spann vatten på polisen”.

– Humor fungerar oftast utmärkt. Glöm inte att Sverige är världsbäst på ordvitsar.

– Använd inte versaler och utropstecken. Behöver du skrika ut din rubrik är det en dålig rubrik. Innehållet är det viktiga.

– Variera dina rubriker. Du kan inte ha samma upplägg varje gång.

Dessutom bör du fundera över hur du får in nyckelord (keywords) i rubriken. Ett nyckelord bör finnas med för att tala om vad podcasten i huvudsak handlar om. Nyckelordet bör finnas i början av rubriken. Där syns det även för den som snabbt scrollar förbi samtidigt som det placerar podcastavsnittet högre upp på Google när någon söker på nyckelordet.

Låt det ta tid

Jag har alltid en rubrik i huvudet när jag börjar skriva på ett blogginlägg. Det är bra för att ha en riktning. När jag är klar med texten förbättrar jag rubriken. Något som kan ta upp emot en timme, beroende på hur mycket erfarenhet du har av rubriksättning. Det viktiga är att inte stressa. Ju längre du sitter desto mer alternativa rubriker kommer du komma på. Även när du känner dig nöjd bör du ta en extra titt och hårdgranska varje ord för att se om du kan byta ut något och göra rubriken ännu mer spännande.

Glöm inte att studera andras rubriker för att lära dig. Du kan också använda analysverktyg och mäta vilka rubriker som får flest klick.

Fotokälla: U.S. Mission Photos/Eric Bridiers