Hur Sverige förändrade Eurovision

Om du tar en titt på samtliga Eurovision-vinnare från 1956 och framåt kommer du att haja till två gånger. Du kommer märka två radikala förändringar som du kanske inte direkt kan sätta fingret på. Första gången är 1974. Den andra 2000. Båda gångerna är det Sverige som ligger bakom.

Det är aningen partiskt att vara svensk och bedömma Sveriges roll i Eurovisionhistorien. Särskilt när vi har skäl att slå oss själva för bröstet och skryta om våra insatser. Vi har ABBA som stått för det populäraste bidraget genom alla tider och så säger vi åtminstone själva att hela Europa hänfördes av vårt arrangemang i Globen 2000.

Men faktum är att det här är två år du kommer haja till vid om du tar en titt på samtliga vinnare genom åren.

ABBA var något nytt

Under en lektion i medieproduktion visade min lärare oss samtliga Eurovisionvinnare för att vi skulle få en uppfattning om hur produktionstekniken utvecklats genom åren. Hon ville visa att det händer någonting radikalt 1974. Någonting som skiljer sig markant från tidigare år. 1974 uppträder ABBA med Waterloo. Dels är det en låt som skiljer sig från övriga vinnare. Men framförallt är det produktionen som skiljer sig. Det är koreografi, dekor, instrument, kläder, ett helt band och kamerabyten. Ett helthetsintryck som ingen av de tidigare vinnarna åstadkommit.

När du ser alla vinnare i följd är känslan att utvecklingen går väldigt långsamt. Allt ser likadant ut i tio år. Sen händer något litet. Sen verkar utvecklingen tillfälligt gå bakåt innan det åter levereras något nytänkande.

Eurovision i Globen

När jag för några dagar sedan återigen såg alla vinnare hajade jag till när Olsen Brothers drog igång sin Fly on the Wings of Love i Globen 2000. Ett tillfälle jag inte reagerat vid tidigare. Men vad var annorlunda? Jag pausade klippet och såg om alla 90-talets vinnare. 2000 är första året publiken är en del av uppträdandet. Det är inga kostymklädda män som sitter i biostolar och enbart syns efter bidraget. Det är människor som står och viftar på golvet, bara några meter från scenen. En helt annat form av publikinteraktion. En konsert. Och såhär ser det sedan ut under resten av 2000-talet. Arenorna och publiken blir bara större och större. Eurovision i Globen var definitivt inledningen på någonting nytt.

Och Malmö?

Vad hände sen? Det är möjligtvis för tidigt att sia om Eurovision i Malmö hade någon större påverkan på Europa. Men en förändring har jag noterat. Om publiken kom närmre i Globen 2000 så kom den ännu närmre i Malmö 2013. Artisterna vandrade genom publikhavet. Publiken stod upp. I inledningen klev Loreen ner i publiken. Petra Mede var ensam programledare och talade till publiken. Artisterna utgjorde vykorten som spelas upp inför varje bidrag. I årets tävling i Wien springer artisterna genom publiken och upp på scen. De syns i vykorten. Vi får lära känna dem. De är människor. Välpassande i dagens sociala-medier tider.

För en mediehistorisk nörd som jag är det intressant att se hur tv-produktionen förändrats genom åren. Eurovision har en historia lika lång som teven och med ett relativt oförändrat koncept är det kanske det bästa studieobjektet.

Är produktionen Sveriges stora bidrag till Eurovision-historien? Vad tycker du?

Bildkälla: Albin Olsson/Wikimedia Commons

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *