Därför lyssnar ingen på webbradio

Webbradion har aldrig slagit igenom. Det är inte särskilt förvånande. Webbradio är bara en annan teknik för att sända traditionell linjär radio. Radiobranchen genomgår en större förändring än så. Det här är det andra inlägget i serien om studentradions framtid.

Det var en tid kring melleniumskiftet då webbradion växte så det knakade. Tack vare webben kunde radiopionjärer med relativt låg budget och någorlunda teknisk kunskap sända från hemmet. Nya kanaler poppade upp och vi fick allt från Julradio till Soundic Radio. Sveriges Radio lanserade flera kanaler varav några nu är nedlagda. Sedan dröjde det inte länge innan Apple lanserade Itunes och podcast och webbradiotrenden kom av sig redan innan allmänheten fått upp ögonen för den.

En titt på statistiken över antalet personer som någon gång lyssnar på webbradio visar att de är försvinnande få. De som lyssnar mest är personer i åldern 26-45 och då är det 13 procent som dagligen tar del av webbradion. Bland personer yngre än så är det enstaka procent. Men hur kan det komma sig att ungdomar som annars är snabba att anamma ny teknik är de som är minst benägna att lyssna på webbradio?

Usel uppfinningsrikedom

Det tar alltid några år innan vi inser hur vi ska använda ny teknik. Webbradio är traditionell linjär radio i digitalt format. Alltså precis samma format anpassat för ett linjärt lyssnande så som FM-radio. Den usla uppfinningsrikedomen fungerar aldrig. Ny teknik innebär att medieformer fusionerar och utvecklas. Det är inte bara att gå från analogt till digitalt. Den nya tekniken öppnar för nya format. Radio på webben är i första hand podcast.

Webben har gett oss ett gränsnitt där vi kan lyssna på ljud var, på vad och när vi själva vill. Tablån är på utdöende. Vi vill inte anpassa våra dagsrutiner efter en tablå någon annan bestämt. Musiklyssning via Spotify växer för varje dag som går och podcasten blir bara mer och mer populär. Sättet vi lyssnar på förändras i takt med att tekniken erbjuder oss nya lyssningssätt. Det är det som är den stora förändringen. Inte att gå från analogt till digitalt linjärt lyssnande.

Bildmediet utmanar

Radion kommer vara fortsatt aktuell när det handlar om direktsändningar. Särskilt när det gäller nyheter, sportevenemang eller program med stor lyssnarinteraktion. Här gäller det för studentradion att tillföra ett extra värde till att lyssna live. Bara då blir det relevant.

Men även när det gäller direktsändning så väntar stora utmaningar för radion. För trots att webbradion aldrig lyckats slå igenom har webb-tv gått bra. Nyligen köpte Yahoo spelstreamingtjänsten Twitch för 970 miljoner dollar, Youtube har börjat erbjuda livestreaming, kvällstidningarna satsar på webb-tv och tjänster som Meerkat och Periscope dyker upp.

En anledning till att webb-tevens välmående kan vara dess ökade popularitet som passivt medium. I USA har det länge varit teven som utgjort det självklara morgonmediet. Det är teven som står på i bakgrunden när frukosten tillreds. Den trenden börjar märkas även i Sverige. I Sverige är det radion som länge haft rollen som passivt medium under morgontimmarna. Både Aftonbladets Morgon-TV-satsning och Sveriges radios P3s morgonpasset som sänds i SVT är försök att fånga morgonkonsumenterna.

Glöm inga medier

Även studentradion behöver arbeta med alla medier. Ett smart knep är att utöka direktsändningen med rörlig bild. Hemsidor och appar är visuellt och där krävs ett aktivt arbete med bilder och text.

Studentradion måste, precis som alla andra medier, nyttja de fördelar nya plattformar och ny teknik ger. Lås inte fast vid gamla format. Våga prova nytt. Våga göra fel. Och gör fel så snabbt som möjligt.

Fotokälla: Thomas8047

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *