Har fotografiet dödat måleriet?

Jag befinner mig sedan några dagar i Amsterdam. En trevlig stad som är något av centrum för europeisk kultur. Varje dag har jag tillbringat på olika museum runtom i staden. Under min vistelse på dessa museer har jag funderat över museet som medium.

Det finns åtminstone fyra museet i Amsterdam du bör besöka: Anne Frank Huis, Rembrandt Huis, Vincent Van Gogh och Rijksmuseum. Jag har besökt samtliga och alla har gett mig samma känsla – en känsla av autenticitet. Jag har stått i det rum där Anne Frank med familj gömde sig undan nazisterna. Jag har stått på platsen där Rembrandt lagade mat och där han målade sina tavlor. Jag har stått i hans väntesal och vid hans korta säng. Jag har stått framför Vincent Van Goghs självporträtt; så nära att jag kunnat se vartenda penseldrag.

Amsterdam

Rembrandts Nattvakten

Det är en speciell känsla att stå framför Rembrandts Nattvakten. En av världens mest berömda målningar och ovärderlig. Det är en enorm målning som i sitt ursprungliga skick var ännu större, men kom att skäras ner eftersom den var för stor för att transporteras igenom dörrarna till det hus där den skulle hänga. Målningen hänger ensam på en vägg på Rijksmuseum, i det enda rum där golvet är täckt med heltäckningsmatta. Ett rep avskärmar närgångna besökare. Två kostymklädda vakter står på varsin sida om konstverket och släpper inte blicken från besökarna.

Det är naturligtvis av säkerhetsskäl de står där, men likväl medverkar deras närvaro på besökarnas intryck av tavlan. Det här konstverket är mer värt än alla andra. Det förstår du. Ingen av de andra tusentals tavlor som hänger på Rijksmuseem har den bevakningen.

Nattvakten är en tavla målad på sextonhundratalet. Det innebär att den numera är under Public Domain. Den får spridas fritt eftersom upphovsrätten bara gäller ett antal år efter konstnärens död. Trots det vallfärdar besökare till museet för att se tavlan. Även om de kan stanna hemma framför Google och titta på den. Varför?

Det är den speciella känslan av att vara på plats. En målning är unik för det finns bara ett original. På samma sätt finns det bara ett hus där Rembrandt arbetade och bara ett hus där Anne Frank gömde sig. Ärligt talat har jag ingen aning ifall den tavla som sägs vara Rembrandts Nattvakten och hänger på Rijksmuseet är äkta. Det är den säkert. Men faktum är också att de genom vakterna och utformningen av rummet enkelt hade kunnat bedra mig.

Rembrandt Nattvakten

Måleriet och fotografiet

När fotografiet kom förändrades måleriets mening. Förut spreds målningar för att bland annat ge en bild av kungligheter och byggnader. Konstverken hade ett informationssyfte. Det var ett sätt att bevara en bild för eftervärlden. Sedan kom kameran. Fotografier kunde framställas i oändliga mängder och gjorde måleriet överflödigt. Eller rättare sagt; gjorde måleriets överflödigt i den form det användes då.

Men kom ihåg att inga medier dör. De förändras. När fotografiet blev standard för att sprida avbildningar av miljöer och människor blev måleriet vad vi känner det som idag. Något unikt med en historia. Originalen uppvärderades.

Samma speciella känsla uppstår knappast när du står framför ett fotografi. Men att stå framför Rembrandts målning och se varje penseldrag, tänka att det var på den duken han målade, och att det var cirka fyrahundra år sedan är smått magnifikt. Om det vittnar vakterna som står med armarna i kors under målningen. Det finns bara ett exemplar och du står vid det just nu. Historien blir viktig för konstverket. Hur kom det till? När målades det? Hur målades det?

Och arrangemanget reproducerar definitivt en kanon. Går du omkring i en sal full med konst och ett verk har fått en egen vägg, heltäckningsmatta och vakter kring sig inser du ganska omgående att det är något unikt med det där verket. Det är inte som det andra. Genom utformningen av miljön reproduceras den kanon som råder. Dessutom finns det betydligt mer information om det kända verket än de andra. Inte sällan broschyrer intill. Också du kommer att älska verket när du blir insatt i det och förstår dess storhet.

Konst i sociala medier

På Anne Frank Huis var det förbjudet att fotografera. Kanske för att det är en känslofylld plats. Där råder en tystnad av ett slag som du sällan hör. Det är en plats för eftertanke. Varför det var förbjudet att fotografera på van Gogh museum vet jag inte. Där hängde banderoller med uppmaningar till besökarna att dela med sig av bilder från platsen på sociala medier, men hur ska de få besökarna att göra det när det råder fotoförbud?

På både Rembrandt Huis och Rijksmuseet var det fullt tillåtet att fotografera. Nu är det visserligen oftast kö till Van Gogh museum och Rijksmuseum och de är knappast i behov av särskilt omfattande marknadsföring, men att tillåta besökarna att fotografera på museer är definitivt ingenting som får besökstillströmningen att avstanna. Besökarna stannar inte hemma för att de kan se bilderna på sociala medier. På samma sätt som filmer från konserter inte får människor att stanna hemma från Håkan på Ullevi. Tvärtom föder det intresset hos fler att uppleva känslan på plats. Känslan av att vara unik framför ett konstverk eller att vara på en unik konsert som bara uppförs en enda gång – och det nu.

Fotografiet och konsten samverkar således. Fotografiet sprider konstverket (vilket dessutom är demokratifrämjande) och lockar fler besökare till museerna. Det är upplevelsen av att vara på plats som spelar roll. Så precis som andra medier har även mediet måleriet överlevt och förändrats i takt med tiden.

Bildkälla: Wikimedia

Webbdesign med fokus på innehåll

Efter en längre tids uppehåll med åtaganden på andra håll har jag gett hemsidan ett ordentligt lyft inför en kommande blogghöst. Här är tankarna bakom den nya kostymen och trenderna inom webbdesignvärlden.

Jag ser fram emot att den här hösten få blogga vidare om människans förhållning till teknik. Men jag tänker också bredda bevakningsområdet lite. Jag tänker skriva om teknikens och mediernas roll i samhället och kulturen. Det blir tankeväckande betraktelser om aktuella fenomen med syfte att förstå vår samtid och historia. Artiklarna om Pokémon Go och Instagram Stories kommer under hösten. Nu ägnar vi vår uppmärksamhet åt den här hemsidans nya design.

När man konstruerar en hemsida bör man börja i grunden. Vad är hemsidan syfte? Kappan ska hängas om axlarna och inte tvärtom. Jag tyckte jag fann en form i skrivandet för ett år sedan och den formen behövde en bättre anpassa kostym. Jag behövde sätta innehållet i fokus. Att sätta innehållet i fokus är en trend som pågått i webbdesignervärlden ett tag och den har jag hakat på. Här är huvudtankarna bakom den nya designen kopplat till tre aktuella trender:

MattiasTorstensson.se

Content first

Trenden att sätta innehållet främst kallas ”Content first” Det innebär att du direkt när du klickar på en länk till min hemsida ska finna det du söker. Du ska inte störas av annat krimskrams som distraherar din upplevelse. Därav den minimalistiska menyn, där menyalternativen gömts bakom de tre strecken som numera blivit standardsymbolen för menyer. Sidospalterna är bortrensade till förmån för en enda stor mittenkolumn där innehållet placerats centralt.

Varför trenden ”Content First”? Jag känner till två möjliga förklaringar som hänger samman. Sedan 00-talet har vi fått allt fler hemsidor och de har fyllts med allt mer information. Konkurrensen om din uppmärksamhet är stor och det har givit dig sämre tålamod. Om du inte direkt finner vad du söker ger du upp. Ärligt talat, hur många gånger har du inte stängt ner de där lockande videoklippen som föregåtts av två minuter reklam? Tålamodet är för kort när det finns hur många andra videoklipp som helst att välja på.

Möjligtvis är också reklambranschen en anledning till att du vill ha hemsidan fri från störande information. Alla har vi väl irriterats över Aftonbladets blinkande banners och installerat Adblocker? Reklambranschen har därför tvingats till en liknande Content-First-strategi som vi andra. Numera arbetar de med sponsrat innehåll som riktar sig direkt till konsumenten. Det innebär att företagen, med hjälp av den enorma data som finns insamlad om oss via exempelvis Facebook, strävar efter bättre träff på sina kampanjer. De vill nå de som är intresserade och möjliga konsumenter. Att lägga reklambudgeten på kampanjer till de som kan tänka sig handla är bättre än att lägga budgeten på att irritera de som ändå inte tänker köpa den där rosa skjortan.

Dela med vänner

Det är en fruktansvärd sanning, men statistiken visar att många delar innehåll innan de läst artikeln. De reagerar på rubriken och delar. Därför uppmuntras webbdesigners att placera Dela-knappar högst upp på sidan och inte efter artiklarna. Här har jag låtit det vackra gå före och likväl placerat dela-knapparna under artikeln. De passade bäst där och jag tror nog att du trots allt kan tänka dig dela även efter att ha läst artikeln.

Dela-knapparna är idag centrala för bloggare. Allt mer trafik kommer från de sociala medierna. När jag kring millennieskiftet började bygga hemsidor kom all trafik antingen direkt (det vill säga från adressfältet i webbläsarens överkant) eller från Google. Idag utkämpas ett krig om uppmärksamheten i sociala medier. Allting filtreras genom Twitter och Facebook. De sociala medierna kan ses som timglas där innehållet trängs för att passera genom det smala röret. Jag tänker skriva mer om detta demokratiska problem i höst. Nu håller vi oss till hemsidans design och konstaterar att bloggare är beroende av att anpassa sina sidor efter sociala medier. Det gäller att uppmuntra till delning av innehållet och att se till att länkar till sidan förpackas snyggt i twitter- och facebookflöden.

mattiassmal

Mobilen det nya

Det är inte bara ”Content first”. Det är även ”Mobile first”. Innan Apple lanserade sin Iphone 2007 behövde ingen designa för mobilen. Vi närmar oss (många sidor är redan där) en verklighet där majoriteten av webbtrafiken kommer från mobiltelefoner. Därför är min nya hemsida i första hand designad för nallen. Att bygga för mobilen är både svårare och enklare. På datorskärmen kan du placera innehållet både horisontellt och vertikalt. I mobilen är det en enda vertikal linje. Möjligheterna är färre när du enbart har en kolumn att arbeta med. Det blir svårare att göra sidan unik. Samtidigt är det inte lika tekniskt utmanande som att bygga för en datorskärm, där kolumnerna på ett annat sätt ska förhålla sig till varandra.

En sak jag tackar mobilen för är att vi vant oss vid att scrolla. Hemsidorna har blivit längre och de liknar allt mer boksidor. Det är tacksamt att kunnat arbeta med större text och fler tomma ytor och inte behövt känna en press att trycka in allt överst på sidan. När jag började göra hemsidor blev folk galna över att de var tvungna att scrolla och innehållet inte syntes direkt när de klickade upp sidan.

Hitta rätt

Det är mina tre huvudtankar kring den nya designen. Jag har satt innehållet främst, gjort det delvänligt och främst anpassat sidan för mobilen. I övrigt har jag valt att fortsätta med en startsida med betoning på bilder. Det är ett effektivt sätt att snabbt tolka vad inlägget handlar om och hjälper dig snabbt hitta relevanta artiklar. Jag har också inför ett tagg-system (liknande de sociala mediernas #hashtag), där du förhoppningsvis enklare ska hitta innehåll du är intresserad av. Taggarna finner du längst upp i varje artikel. Dessutom finner du rekommenderade artiklar under varje inlägg ifall du är sugen på att läsa mer. Kommentarsfunktionen är utbytt och omdesignad för att göra det enklare för dig att kommentera. Och som vanligt fortsätter jag också med mitt nyhetsbrev för dig som inte vill riskera att missa ett enda inlägg. Prenumerera på det via formuläret nedan!

Det är huvudfilosofin bakom den nya designen. Dela gärna med dig av dina åsikter. Och som alltid när man lanserar nytt – gör mig uppmärksam på barnsjukdomar och skalbaggar!

Hur Sverige förändrade Eurovision

Om du tar en titt på samtliga Eurovision-vinnare från 1956 och framåt kommer du att haja till två gånger. Du kommer märka två radikala förändringar som du kanske inte direkt kan sätta fingret på. Första gången är 1974. Den andra 2000. Båda gångerna är det Sverige som ligger bakom.

Det är aningen partiskt att vara svensk och bedömma Sveriges roll i Eurovisionhistorien. Särskilt när vi har skäl att slå oss själva för bröstet och skryta om våra insatser. Vi har ABBA som stått för det populäraste bidraget genom alla tider och så säger vi åtminstone själva att hela Europa hänfördes av vårt arrangemang i Globen 2000.

Men faktum är att det här är två år du kommer haja till vid om du tar en titt på samtliga vinnare genom åren.

ABBA var något nytt

Under en lektion i medieproduktion visade min lärare oss samtliga Eurovisionvinnare för att vi skulle få en uppfattning om hur produktionstekniken utvecklats genom åren. Hon ville visa att det händer någonting radikalt 1974. Någonting som skiljer sig markant från tidigare år. 1974 uppträder ABBA med Waterloo. Dels är det en låt som skiljer sig från övriga vinnare. Men framförallt är det produktionen som skiljer sig. Det är koreografi, dekor, instrument, kläder, ett helt band och kamerabyten. Ett helthetsintryck som ingen av de tidigare vinnarna åstadkommit.

När du ser alla vinnare i följd är känslan att utvecklingen går väldigt långsamt. Allt ser likadant ut i tio år. Sen händer något litet. Sen verkar utvecklingen tillfälligt gå bakåt innan det åter levereras något nytänkande.

Eurovision i Globen

När jag för några dagar sedan återigen såg alla vinnare hajade jag till när Olsen Brothers drog igång sin Fly on the Wings of Love i Globen 2000. Ett tillfälle jag inte reagerat vid tidigare. Men vad var annorlunda? Jag pausade klippet och såg om alla 90-talets vinnare. 2000 är första året publiken är en del av uppträdandet. Det är inga kostymklädda män som sitter i biostolar och enbart syns efter bidraget. Det är människor som står och viftar på golvet, bara några meter från scenen. En helt annat form av publikinteraktion. En konsert. Och såhär ser det sedan ut under resten av 2000-talet. Arenorna och publiken blir bara större och större. Eurovision i Globen var definitivt inledningen på någonting nytt.

Och Malmö?

Vad hände sen? Det är möjligtvis för tidigt att sia om Eurovision i Malmö hade någon större påverkan på Europa. Men en förändring har jag noterat. Om publiken kom närmre i Globen 2000 så kom den ännu närmre i Malmö 2013. Artisterna vandrade genom publikhavet. Publiken stod upp. I inledningen klev Loreen ner i publiken. Petra Mede var ensam programledare och talade till publiken. Artisterna utgjorde vykorten som spelas upp inför varje bidrag. I årets tävling i Wien springer artisterna genom publiken och upp på scen. De syns i vykorten. Vi får lära känna dem. De är människor. Välpassande i dagens sociala-medier tider.

För en mediehistorisk nörd som jag är det intressant att se hur tv-produktionen förändrats genom åren. Eurovision har en historia lika lång som teven och med ett relativt oförändrat koncept är det kanske det bästa studieobjektet.

Är produktionen Sveriges stora bidrag till Eurovision-historien? Vad tycker du?

Bildkälla: Albin Olsson/Wikimedia Commons

Därför lyssnar ingen på webbradio

Webbradio

Webbradion har aldrig slagit igenom. Det är inte särskilt förvånande. Webbradio är bara en annan teknik för att sända traditionell linjär radio. Radiobranchen genomgår en större förändring än så. Det här är det andra inlägget i serien om studentradions framtid.

Det var en tid kring melleniumskiftet då webbradion växte så det knakade. Tack vare webben kunde radiopionjärer med relativt låg budget och någorlunda teknisk kunskap sända från hemmet. Nya kanaler poppade upp och vi fick allt från Julradio till Soundic Radio. Sveriges Radio lanserade flera kanaler varav några nu är nedlagda. Sedan dröjde det inte länge innan Apple lanserade Itunes och podcast och webbradiotrenden kom av sig redan innan allmänheten fått upp ögonen för den.

En titt på statistiken över antalet personer som någon gång lyssnar på webbradio visar att de är försvinnande få. De som lyssnar mest är personer i åldern 26-45 och då är det 13 procent som dagligen tar del av webbradion. Bland personer yngre än så är det enstaka procent. Men hur kan det komma sig att ungdomar som annars är snabba att anamma ny teknik är de som är minst benägna att lyssna på webbradio?

Usel uppfinningsrikedom

Det tar alltid några år innan vi inser hur vi ska använda ny teknik. Webbradio är traditionell linjär radio i digitalt format. Alltså precis samma format anpassat för ett linjärt lyssnande så som FM-radio. Den usla uppfinningsrikedomen fungerar aldrig. Ny teknik innebär att medieformer fusionerar och utvecklas. Det är inte bara att gå från analogt till digitalt. Den nya tekniken öppnar för nya format. Radio på webben är i första hand podcast.

Webben har gett oss ett gränsnitt där vi kan lyssna på ljud var, på vad och när vi själva vill. Tablån är på utdöende. Vi vill inte anpassa våra dagsrutiner efter en tablå någon annan bestämt. Musiklyssning via Spotify växer för varje dag som går och podcasten blir bara mer och mer populär. Sättet vi lyssnar på förändras i takt med att tekniken erbjuder oss nya lyssningssätt. Det är det som är den stora förändringen. Inte att gå från analogt till digitalt linjärt lyssnande.

Bildmediet utmanar

Radion kommer vara fortsatt aktuell när det handlar om direktsändningar. Särskilt när det gäller nyheter, sportevenemang eller program med stor lyssnarinteraktion. Här gäller det för studentradion att tillföra ett extra värde till att lyssna live. Bara då blir det relevant.

Men även när det gäller direktsändning så väntar stora utmaningar för radion. För trots att webbradion aldrig lyckats slå igenom har webb-tv gått bra. Nyligen köpte Yahoo spelstreamingtjänsten Twitch för 970 miljoner dollar, Youtube har börjat erbjuda livestreaming, kvällstidningarna satsar på webb-tv och tjänster som Meerkat och Periscope dyker upp.

En anledning till att webb-tevens välmående kan vara dess ökade popularitet som passivt medium. I USA har det länge varit teven som utgjort det självklara morgonmediet. Det är teven som står på i bakgrunden när frukosten tillreds. Den trenden börjar märkas även i Sverige. I Sverige är det radion som länge haft rollen som passivt medium under morgontimmarna. Både Aftonbladets Morgon-TV-satsning och Sveriges radios P3s morgonpasset som sänds i SVT är försök att fånga morgonkonsumenterna.

Glöm inga medier

Även studentradion behöver arbeta med alla medier. Ett smart knep är att utöka direktsändningen med rörlig bild. Hemsidor och appar är visuellt och där krävs ett aktivt arbete med bilder och text.

Studentradion måste, precis som alla andra medier, nyttja de fördelar nya plattformar och ny teknik ger. Lås inte fast vid gamla format. Våga prova nytt. Våga göra fel. Och gör fel så snabbt som möjligt.

Fotokälla: Thomas8047

När Radio AF slutade sända FM-radio

Snart lämnar jag uppdraget som stationschef på Sveriges största studentradio, Radio AF. De senaste åren har vi gjort stora förändringar för att förnya studentradion. För ett år sedan släckte vi vår FM-sändning. I en serie blogginlägg skriver jag om hur studentradion ska överleva framtiden. Vi början i utfasningen av det gamla.

Vi fick en del kritik när vi släckte vår FM-sändning våren 2014. En del hävdade att FM-frekvensen var det vi kämpade för när vi grundades. Att den var en del av vår själ. Visst, vi slogs för frekvensen och den har varit med oss i trettiotvå år. Men det finns inget likhetstecken mellan Radio AF och FM-frekvensen.

Vad och varför

När en organisation bildas vet alla vad organisationen gör och varför den gör det. I takt med att organisationen växer och blir äldre glömmer organisationen varför den gör vad den gör medan den fortsätter göra vad den alltid gjort. Det är anledningen till att organisationer dör. Varför och vad tenderar att splittras när världen runtom förändras. En organisation måste ha fokus på varför den gör vad den gör och välja vad den ska göra för att uppfylla sitt varför.

Apple är ett av få företag som lyckas vara innovativa gång på gång. Apple vet varför de existerar. De har ett tydligt varför i att hela tiden utmana status quo. Det är anledningen till att de inte fastnat vid att bygga datorer utan även skapat iPod, iPhone, iPad och iTunes. De fokuserar på varför de gör saker snarare än vad de gör.

Inte FM vi kämpade för

FM-sändningen vi kämpade för 1982 var så mycket mer än en FM-sändning. Radio AF har alltid varit en plats där studenter med hjälp av ny teknik får utlopp för sin kreativitet. Vi erbjuder studenter en plattform att vara kreativa helt utan ramar så att de kan producera ljud på ett sätt som tidigare inte gjorts. På så vis har vi alltid varit en mediekanal som utmanar etablerade aktörer.

Radio AF kämpade för en FM-frekvens, stred för att få sända reklam i radio och var tidigt ute på nätet. Men det är inte de enskilda sakerna vi gjort genom åren som utmärker kanalen. Det är den ständiga strävan av att alltid ligga i framkant. 1982 gjorde vi det genom att börja sända FM-radio som en av de första närradiokanalerna i landet. 2014 är FM-sändningen på utdöende och vår målgrupp har redan flytt mediet.

Ska studentradion överleva i framtiden gäller det, precis som för alla andra organisationer, att aldrig fastna i vad man gör. Fokusera på varför du gör vad du gör. För Radio AF är viljan densamma idag som den var när vi grundades 1982. Det är bara det att viljan tar sig olika uttryck när världen förändras. Idag är FM-radion varken revolutionerande eller ett populärt medium för studenter. Att fokusera på varför istället för vad är extra viktigt i en så föränderlig bransch som mediebranschen. Som Steve Jobs sa: ”Du måste hela tiden äta upp dig själv, annars kommer andra göra det”.

Genom att göra oss av med FM-sändningen fick vi både tid och pengar att investera i utveckling av nya kanaler. Så en nedläggning av det gamla var nödvändigt för att kunna satsa på det nya. Men vad ska studentradion göra i framtiden? Det återkommer jag till i nästa veckas blogginlägg.

Vill radiolyssnarna ha DAB?

Det är inte förvånande att de etablerade aktörerna förespråkar DAB. Men vill lyssnarna ha digitalradio? Det är ingen som vet och nu sågar riksrevisionen planerna på digitalradio.

Ungdomar lyssnar inte på traditionell radio. Det slår alla undersökningar fast. Lite mer förvånande är kanske att ungdomar inte heller lyssnar på webbradio. Men det finns en förklaring. Det är nämligen inte bara tekniken för hur vi lyssnar som ändras. Hela vårt lyssnarbeteende ändras. En yngre generation vill inte lyssna på tablålagd radio. De föredrar att lyssna på vad de vill, var och när som helst. Behov som Spotify och podcasts uppfyller. Även om den traditionella tablålagda radion fortfarande är oerhört stark i äldre åldersgrupper kommer den inte attrahera fler lyssnare i framtiden.

Sågar DAB

Ändå har radiobranchen lobbat hårt för att få riksdagen att uppgradera den linjära radion. De vill att Sverige bytar ut nuvarande FM-nät mot en digital lösning (DAB). DAB har varit hårt kritiserat. Idag kom den tyngsta kritiken. Det är riksrevisionen som i en granskning kommer fram till att en satsningen på DAB inte är samhällsekonomiskt lönsam. Man riktar också kritik mot att de utredningar som hittils genomförts inte tagit tillräcklig hänsyn till lyssnarna. Vad vill lyssnaren ha?

När regeringens utredare i höstas kom fram till att DAB ska genomföras skakade vi kritiker på huvudet. En enorm investering i ett system som få kommer använda. För att DAB ska bli standard krävs nämligen att människor investera i nya radioapparater till hem och bilar. Detta enbart för att kunna ta emot samma sändningar som tidigare. Det finns alltså inget speciellt argument att sälja in DAB-radio med. Därför vill förespråkarna att FM-nätet ska släckas. Ty det är bara när vi hindrar lyssnarna från att använda rådande teknik vi kan få dem att gå över till den nya. Är det planen finns det uppenbarligen inga större fördelar med systemet för lyssnaren.

Gynnar nuvarande aktörer

Förespråkarna säger att vi ska ha DAB för att det är billigare i drift och ger utrymme för fler kanaler. Sanningen är dock att det mest skulle gynna nuvarande aktörer på marknaden. Alltså de som förespråkar DAB. För det är bara de som kommer ha möjlighet att ta del av det utökade kanalutbud som DAB ger. Något alternativ för närradion har överhuvudtaget inte utretts. Internet har plats för ännu fler kanaler än DAB. Men för de etablerade aktörerna är det mycket svårare att konkurrera på internet. Där ska Mix Megapol slåss mot giganten Spotify.

DAB är ett hopplöst försök att uppgradera en teknik som inte motsvarar morgondagens radiolyssnande. Många lyssnare har redan bytt till tjänster där de kan lyssna var och när de vill – även om de också på nätet vänder sig till Sveriges Radio. 2022 ska DAB vara redo att ta över från FM. Det är sju år dit. Sju år där fler och fler lär upptäcka nätets fördelar. Där en kan lyssna på vad, när och var som helst. Det enda rimliga vore att behålla FM-sändningen tills den automatiskt upphör när den ännu inte är lönsam. Med riksrevisionens inlägg i debatten blev frågan om DAB äntligen mer nyanserad. Länge har de kommersiella radiokanalerna och Sveriges Radio fått stå relativt oemotsagda i frågan.

Bildkälla: Bernhard Benke

Meerkat och Periscope kommer revolutionera nyhetsrapporteringen

Apparna Meerkat och Periscope kommer inte bara att revolutionera Twitter. De kommer också att i grunden förändra hur vi följer aktuella nyheter.

Den senaste tiden har två nya appar med fokus på direktsänd video dykt upp. Gemensamt för båda är att de har Twitter som utgångspunkt. Den ena appen heter Meerkat och är den som hittils fått mest uppmärksamhet. I dagarna släppte Twitter sin egen app Periscope med precis samma funktion som Meerkat. Men för att förstå den plötsliga uppkomsten av tjänster för direktsänd video på Twitter måste vi backa några år. Vi backar till då kampen om Twitter var som hårdast.

Ständiga splittringar

Twitter har alltid varit ett brokigt företag. Ledande personer har kommit och gått allt eftersom interna konflikter blossat upp. En av huvudanledningarna till splittringarna är att man inte varit överrens om vad Twitter ska vara. När Twitters ledning under ett möte med Yahoo möttes av frågan “So its a social network?”, blev det tyst. Tidigare investerare hade sarkastiskt förklarat att ingen var intresserade av att finansera ett företaget vars idé bygger på att människor på 140 tecken ska tala om vad de äter till lunch.

Under sina första år levde Twitter sitt eget liv. Ingen visste riktigt varför tjänsten fanns. Några använde Twitter för att berätta om sig själva. Andra (framförallt mediaföretag) använde det för att dela information och nyheter. Bland statusuppdaterarna fanns också kändisar, satirkonton och olika myndigheter.

Vad Twitter ska vara hittar vi i statusrutan. Vad ska egentligen stå i rutan där du skriver ett nytt inlägg? Vad ska människor dela med sig av? Några i företagsledningen ville att människor skulle rapportera om sina liv. De skulle sprida var de befann sig och vad de gjorde. Ett socialt medium. Andra såg Twitter som ett forum för att dela med sig av det som händer runt omkring. En plats för information och nyheter. Sanningen är att båda delarna hänger ihop. Det ledde fram till den nuvarandra texten i statusraden; Vad händer? Båda tankarna om vad Twitter är kunde enas i att det handlade om här och nu. På Twitter är en statusuppdatering bara levande en kort stund. Flödet går så oerhört fort.

Inte hittat sin form

Det är i ljuset av det vi ska se de nya livestream-apparna. Idén är nämligen inte ny. Tjänster som Bambuser, Justin, och Livestream har funnits länge. Skillnaden är att de inte hittat sin form som förmedlare av händelser som sker här och nu. De har snarare förmedlat presskonferenser och debatter som sedan länge varit planerade. Ingen har sökt sig till Bambuser för att få den senaste informationen om en nyhetshändelse. Och ofta när en hittat en sådan stream har händelsen redan varit över.

På Twitter sprids nyheter med ljusets hastighet. Så fort en stor nyhetshändelse inträffar drar Twitter igång och människor börjar gräva och rapportera i ett kollektiv för att hjälpa varandra att förstå vad som händer. Det är fantastiskt att se hur tweets sprids för att förmedla nyheter. Som bilderna av Edward Snowdens tomma flygplansstol som spreds över världen.


Sprids snabbare än någonsin

Jag hann inte ens skriva klart det här inlägget innan videotjänsterna fick visa vilken potential som finns. Igår inträffade en explosion i New York som fick ett antal människor att börja livestreama.

Tekniken ger människor som är på plats en möjlighet att enkelt filma och snabbt få stor spridning. När någonting händer kan den som är närmast bara hala upp kameran och filma. Länken kommer sprida sig snabbare än någonsin och vi kommer kunna följa precis vad som händer. Förhoppningsvis kan de också motverka att felaktig information sprids genom att vi själva får se vad som händer och att det inte kan filtreras lika mycket som i text.

Det finns naturligtvis också farhågor. Journalister har pressetiska regler att rätta sig efter. Hur stor är kunskapen om etiska avvägningar hos Twitteranvändarna?

Klart är att direktsänd video kommer göra mycket för Twitter som nyhetsförmedlingstjänst. Twitter kommer alltid vara först på plats, hur mycket etablerad media än försöker utmana. Och människor är onekligen intresserade av att snabbt få veta vad som inträffat. Nu tas ännu ett steg mot samhället där alla är journalister.

Och nej, det här är inte främst en kopia av Snapchat. Snapchat är också ett medium för vad som händer här och nu. Men det är inte ett medium för att sprida information till många. Trots Meerkats liknande logotyp. Livestreamingfunktionen fungerar som handen i handsken på Twitter. Där pågår samhällsdebatten. Där förmedlas nyheter. Det är vad som händer här och nu. Alla vill vi veta vad som pågår. Nu kan vi se det med egna ögon. Eller som Periscope själva marknadsför sig: “Closest thing to teleportation”.

Välj rätt rubrik och få fler lyssnare

En bra rubrik till ditt podcastavsnitt är oerhört viktigt om du vill locka fler lyssnare. Rubriken ska sticka ut och intressera potentiella lyssnare. Ditt mål är att få lyssnaren att klicka på play.

De guider om rubriksättning som finns handlar i första hand om hur du sätter bra rubriker för blogginlägg. Varför ingen har skrivit om podcasts beror på att lyssnaren ofta är återkommande och inte behöver lockas på samma sätt med klickvänliga rubriker. Precis som dagstidningar med fasta prenumeranter inte har behövt konstruera lika finurliga rubriker som dem lösnummersäljande kvällstidningarna. Idag är det annorlunda. Båda typerna av tidningar konkurrerar om samma läsare på Twitter. Där konkurrerar också podcasts, så för att locka nya lyssnare bör du döpa dina podcastavsnitt rätt.

Löp kallas inledningen av radioprogram där programledaren informerar om vad programmet handlar om. Löpet kom till för att hindra lyssnaren att stänga av radion efter att ha lyssnat klart på sitt favoritprogram. Idag är det inte löpet som avgör ifall lyssnaren är instresserad av att höra programmet. Numera väljer vi vad vi vill lyssna på redan innan vi börjar lyssna. Rubriken är viktigare än löpet.

Målet med din rubrik är att få potentiella lyssnare att klicka på play. Här är några tips på hur du kan döpa ditt podcastavsnitt.

Begränsat antal tecken

Du har ett begränsat antal tecken att använda i din rubrik. Ta då inte upp platsen med onödig information som inte lockar till lyssning. Med det menar jag att du ska skippa programnamn, datum, episod och liknande i din titel. Du kommer behöva alla tecken du får för att skapa en bra rubrik. Avsnittsnummer, datum och programmets titel syns oftast redan bredvid podcasten på andra vis och du lockar inga nya lyssnare med den ospännande rubriken ”S01E02”.

De antal tecken du har att röra dig med är olika beroende på vilken plattform din podcast finns på. Itunes som är vanligast har ingen fast maxgräns. Håll dig till max 37 tecken inklusive mellanslag för att vara på den säkra sidan. Det är vad som visas i Itunes app och mobilen är den främsta lyssningsenheten för podcasts. Google visar som max 70 tecken inklusive mellanslag så längre rubrik än så bör du inte ha. Använd inte mer än 7 ord i rubriken, då riskerar den att bli rörig.

Locka men inte luras

Den bästa rubriken avslöjar vad avsnittet handlar om samtidigt som den ruvar på något som lyssnaren bara kan få veta genom att höra programmet. Lyssnaren ska tvingas klicka på play för att få veta varför och/eller hur. Men håll alltid vad du lovar. Om du inte leverarar svar på det du lovar i rubriken kommer lyssnarnas förtroende urholkas.

Det gäller att hitta en rubrik som är unik. Därför ska du inte välja rubriker som ”Om kaffe och semlor”. Det är bättre att plocka ut en specifik del av avsnittet än att rubriksätta övergripande. Det finns sällan något unikt och spännande i en sådan bred rubrik. Lyssnaren vet helt enkelt inte varför hon behöver lyssna på en podcast om kaffe och semlor. Du måste tala om varför. Det finns en uppsjö av podcasts och du behöver framhålla din egen nisch även i rubriken.

Korta tips på hur du skriver en bra rubrik:

– Vi klickar ofta på rubriker för att vi vill lära oss något. Rubriken kan därför börja med ”Så…” ”Därför…” ”Anledningen till…”

– Ett sätt att locka lite extra är att använda värdeladdade och starka ord. Byt ut “bra” mot “briljant”.

– Precis som i radio ska du vända dig direkt till lyssnaren. ”Så gör du en höna av en fjäder”.

– Ställ en fråga i rubriken. ”Varför hatar fåglar schackrutiga stolar?”

– Plocka ut ett citat och använd det som rubrik. Hur spännande är inte rubriken: ”Jag hällde en spann vatten på polisen”.

– Humor fungerar oftast utmärkt. Glöm inte att Sverige är världsbäst på ordvitsar.

– Använd inte versaler och utropstecken. Behöver du skrika ut din rubrik är det en dålig rubrik. Innehållet är det viktiga.

– Variera dina rubriker. Du kan inte ha samma upplägg varje gång.

Dessutom bör du fundera över hur du får in nyckelord (keywords) i rubriken. Ett nyckelord bör finnas med för att tala om vad podcasten i huvudsak handlar om. Nyckelordet bör finnas i början av rubriken. Där syns det även för den som snabbt scrollar förbi samtidigt som det placerar podcastavsnittet högre upp på Google när någon söker på nyckelordet.

Låt det ta tid

Jag har alltid en rubrik i huvudet när jag börjar skriva på ett blogginlägg. Det är bra för att ha en riktning. När jag är klar med texten förbättrar jag rubriken. Något som kan ta upp emot en timme, beroende på hur mycket erfarenhet du har av rubriksättning. Det viktiga är att inte stressa. Ju längre du sitter desto mer alternativa rubriker kommer du komma på. Även när du känner dig nöjd bör du ta en extra titt och hårdgranska varje ord för att se om du kan byta ut något och göra rubriken ännu mer spännande.

Glöm inte att studera andras rubriker för att lära dig. Du kan också använda analysverktyg och mäta vilka rubriker som får flest klick.

Fotokälla: U.S. Mission Photos/Eric Bridiers

Därför vägrar vi bära glasögon och klockor

Microsoft HoloLens

Glasögon, klockor och armband. Allt fler företag satsar på såkallad ”wearable technology”, men ännu vägrar vi bära tekniken på kroppen. Det måste teknikföretagen ändra på om inte deras satsningar ska floppa.

Microsoft-HoloLens-Family-Room

För två veckor sedan lanserade Microsoft sin senaste satsning HoloLens. Glasögon med hologram-teknologi som skapar virtuella saker i rummet där du befinner dig. Äntligen fick vi svaret på varför Microsoft i september i år köpte det svenska succéspelet Minecraft. Med HoloLens kan du sitta i soffan och bygga en Minecraft-värld på ditt soffbord.

Fler satsar på wearable

HoloLens är bara en i raden av satsningar på såkallad wearable technology (med den glamorösa svenska översättningen ”kroppsnära teknik”) som världens största teknikföretag presenterat de senaste året. Apple kommer i april att lansera sin klocka Apple Watch och Google har länge utvecklat sina glasögon Google Glass.

Det finns en stor utmaningen för produkter i kategorin ”kroppsnära teknik”. Hittils har vi vägrat bära dem. Det är ett stort steg att ta från att bära tekniken MED oss till att bära den PÅ oss. Vi är alltid skeptiska när tekniken gör nya försök att komma närmre oss. På samma sätt som det under 50- och 60-talet var svårt att få oss att placera teven i vardagsrummet. För att vi överhuvudtaget skulle våga ta in teven i hemmet byggde tillverkarna in den i möbler så att vi enkelt kunde gömma undan den. Med tiden ändrades synen på teven och idag möblerar vi våra vardagsrum efter den.

Tekniken måste efterlikna

Smarta klockor har funnits på marknaden ett tag men aldrig riktigt slagit igenom. För en månad sedan passerade pionjärmodellen Pebble en miljon sålda exemplar. Pebble har funnits till försäljning sedan januari 2013 men försäljningen går alltså fortfarande trögt.

Apple har tagit intryck av tevens svårighet att ta sig in i hemmet. Samtidigt som tekniken ska vara ny och revolutionerande ska den efterlikna vad vi tidigare har sett och är vana vid. Det är då vi förstår fördelarna och möjligheterna. På det viset blev datorn en succé när det grafiska gränssnittet med skrivbord och mappar introducerades. En digital variant av ett system som redan fanns i den analoga världen. Vi förstod precis hur vi skulle handskas med det. Utmaningen för kroppsnära teknik är att vi ska vänja oss och acceptera att bära den på oss. Det måste ske i etapper. Först kamouflera teven som möbel innan den får lov att göra sitt riktiga intåg i hemmet.

Till skillnad från Pebble har Apple Watch ett tydligt fokus på hälsa. Apple har valt att framhäva funktioner vi redan länge använt för att bli friskare och må bättre. Ett hälsofokus som mycket efterliknar en vanlig stegräknare, fast med lite mer avancerade funktioner. Att få SMS- och mail-notifikationer på armen, så som Pebble marknadsfört sig, är vi desto mer ovana vid. Apple går med sin klocka långsamt fram. Även om det kommer ta ett tag innan alla kan tänka sig bära den så har de större chans att lyckas.

Hård kritik mot Google Glass

Google Glass hade motsvarade strategi. Där öste man på från början med något helt revolutionerande, men så har det också blivit en flopp. Nyligen stoppades projektet och kommer nu byggas om från grunden. Google Glass är ett av de senaste årens mest omtalade teknikprojekt. Glasögonen är utformade för att vi alltid ska kunna bära dem på oss. De ska hjälpa oss i vardagen. Vi kan hitta personer i folksamlingar, guidas av GPS och översätta skyltar. Allt det här har fått teknikentusiaster att hoppa av upphetsning.

Nu har den första prototypen av glasögonen skrotats och de ska göras om i grunden. Det är inte svårt att gissa varför. Projektet har fått utstå en hel del kritik. Den största har handlat om den totala övervakning som det möjliggör när vi ständigt bär dem på oss. Biografer och casinon har redan hunnit porta dem med hänvisning till att de kan registrera allt som försiggår framför ögonen. Kanske trodde Google att viljan att bära tekniken kommit längre än vad den gjort. Om man jämför med Microsofts HoloLens har de en helt annan strategi. HoloLens ska vi använda när vi behöver dem snarare än att alltid bära dem på oss. Google Glass var byggda för det senare. Antingen kommer Google vänta med releasen tills vi är villiga att ta på oss glasögonen eller så byggs de om för att användas vid utvalda tillfällen snarare än alltid.

De senaste åren har utvecklingen gått mot mer smart teknik i hemmet. Datorer byggs in i både kylskåp, spis och kaffebryggare för att vi ska kunna övervaka och styra tekniken med våra mobiltelefonen. Tekniken kommer alltså närmre och närmre oss i vår vardag. Frågan är om 2015 blir året då vi för första gången vågar bära tekniken på kroppen?

Bildkälla: Microsoft

Därför jublar redaktörer över Snapchats senaste uppdatering

Snapchat

Snapchats nyhetsfunktion går i linje med företagets tidigare satsningar. Deras nej till övervakning innebär att vi nu ska ta emot nyheter på modernt vis enligt traditionella principer.

I veckan anlände en ny uppdatering av den populära appen Snapchat. Den främsta nyheten var funktionen Discover. Snapchat har i samarbete med ett antal mediebolag utvecklat ett sätt att förmedla nyheter via appen. Med Discover kan du ta emot nyheter från ett antal utvalda mediebolag så som CNN och National Geografic. Konceptet är att nyheter presenteras i form av video eller bild och att du med hjälp av fingret sedan sveper ner för att läsa mer eller åt höger för att ta del av nästa nyhet.



Struntar i klick

De senaste åren har det blivit mer vanligt med nyhetsvärdering byggt på delningar, likes och rekommendationer. Facebook och Google sparar allt mer av vad vi gör för att kunna leverera mer relevanta nyheter baserat på våra klick och sökningar.

Discover struntar i allt vad klick och rekommendationer heter och bygger på klassisk traditionell nyhetsvärdering där redaktören avgör vad som är intressant och viktigt. Det är en tillbakagång till hur det var innan Facebook och Twitter. På sin blogg skriver Snapchat:

”Social media companies tell us what to read based on what’s most recent or most popular. We see it differently. We count on editors and artists, not clicks and shares, to determine what’s important.”

Inte förvånande

Det är inte särskilt förvånande att Snapchat gör det här. De har gjort sig kända för att gå på tvären mot alla rådande trender som innebär mer övervakning av användarna. Där internettjänster vill spara allt mer information om sina användare för att leverera vad användarna vill ha gör Snapchat precis tvärt om. En snap kan ses en gång sen är den borta – för alltid. Detta har gjort Snapchat till en av de abosolut hetaste apparna just nu.

Med det i åtanke blir Snapchats release av Discover logisk. Facebooks och Googles nyhetsvärdering bygger på att de vet allt om dig för att kunna plocka fram de nyheter som du troligtvis är mest intresserad av. Alltså en övervakning där data om användarna sparas, något som inte alls är vad Snapchat sysslar med. Istället lyfter Snapchat upp den traditionella redaktörsrollen som ett bättre alternativ. Snapchat menar att det är redaktören som är professionell och att det borde vara denna som ska plocka fram de mest intressanta nyheterna, inte någon algoritm baserad på delningar och likes.

I själva verket är anledningen till Snapchats fascination för redaktörsrollen inte redaktörens påstådda överlägsenhet när det kommer till nyhetsurval. Fascinationen handlar snarare om att redaktören inte använder någon data om användarna på individnivå för att göra sitt nyhetsurval. Alltså en nyhetsvärdering fri från övervakning.

Avstår av etiska skäl

Snapchats Discover presenterar nyheter på ett nytt vis i ett nytt format. Samtidigt avstår man av etiska skäl från teknik som kan användas för att leverera mer exakta nyheter till varje individ efter dennes intresse – teknik som också innebär övervakning av användarna. Den här nymodigheten i sättet att kommunicera i kombination med ett tydligt avståndstagande från teknik som övervakar människor är Snapchats signum.

Även om det är en spännande tjänst behöver det inte betyda att den är framgångsrik. För vad är egentligen svaret på frågan om algoritmen kontra redaktören? Vilken är den bästa lösningen för en relevant nyhetsvärdering för individen? Svaret är troligtvis det samma som alltid när det handlar om människor och datorer. Datorn är överlägsen människan på vissa plan och människan är överlägsen datorn på andra. Människan och datorn i symbios är det bästa. Du lär även i fortsättningen få göra din egen nyhetsvärdering genom ett urval i ett flöde som bestämts av redaktörer och algoritmer.