Vill radiolyssnarna ha DAB?


Det är inte förvånande att de etablerade aktörerna förespråkar DAB. Men vill lyssnarna ha digitalradio? Det är ingen som vet och nu sågar riksrevisionen planerna på digitalradio.

Ungdomar lyssnar inte på traditionell radio. Det slår alla undersökningar fast. Lite mer förvånande är kanske att ungdomar inte heller lyssnar på webbradio. Men det finns en förklaring. Det är nämligen inte bara tekniken för hur vi lyssnar som ändras. Hela vårt lyssnarbeteende ändras. En yngre generation vill inte lyssna på tablålagd radio. De föredrar att lyssna på vad de vill, var och när som helst. Behov som Spotify och podcasts uppfyller. Även om den traditionella tablålagda radion fortfarande är oerhört stark i äldre åldersgrupper kommer den inte attrahera fler lyssnare i framtiden.

Sågar DAB

Ändå har radiobranchen lobbat hårt för att få riksdagen att uppgradera den linjära radion. De vill att Sverige bytar ut nuvarande FM-nät mot en digital lösning (DAB). DAB har varit hårt kritiserat. Idag kom den tyngsta kritiken. Det är riksrevisionen som i en granskning kommer fram till att en satsningen på DAB inte är samhällsekonomiskt lönsam. Man riktar också kritik mot att de utredningar som hittils genomförts inte tagit tillräcklig hänsyn till lyssnarna. Vad vill lyssnaren ha?

När regeringens utredare i höstas kom fram till att DAB ska genomföras skakade vi kritiker på huvudet. En enorm investering i ett system som få kommer använda. För att DAB ska bli standard krävs nämligen att människor investera i nya radioapparater till hem och bilar. Detta enbart för att kunna ta emot samma sändningar som tidigare. Det finns alltså inget speciellt argument att sälja in DAB-radio med. Därför vill förespråkarna att FM-nätet ska släckas. Ty det är bara när vi hindrar lyssnarna från att använda rådande teknik vi kan få dem att gå över till den nya. Är det planen finns det uppenbarligen inga större fördelar med systemet för lyssnaren.

Gynnar nuvarande aktörer

Förespråkarna säger att vi ska ha DAB för att det är billigare i drift och ger utrymme för fler kanaler. Sanningen är dock att det mest skulle gynna nuvarande aktörer på marknaden. Alltså de som förespråkar DAB. För det är bara de som kommer ha möjlighet att ta del av det utökade kanalutbud som DAB ger. Något alternativ för närradion har överhuvudtaget inte utretts. Internet har plats för ännu fler kanaler än DAB. Men för de etablerade aktörerna är det mycket svårare att konkurrera på internet. Där ska Mix Megapol slåss mot giganten Spotify.

DAB är ett hopplöst försök att uppgradera en teknik som inte motsvarar morgondagens radiolyssnande. Många lyssnare har redan bytt till tjänster där de kan lyssna var och när de vill – även om de också på nätet vänder sig till Sveriges Radio. 2022 ska DAB vara redo att ta över från FM. Det är sju år dit. Sju år där fler och fler lär upptäcka nätets fördelar. Där en kan lyssna på vad, när och var som helst. Det enda rimliga vore att behålla FM-sändningen tills den automatiskt upphör när den ännu inte är lönsam. Med riksrevisionens inlägg i debatten blev frågan om DAB äntligen mer nyanserad. Länge har de kommersiella radiokanalerna och Sveriges Radio fått stå relativt oemotsagda i frågan.

Bildkälla: Bernhard Benke

,

Ett svar till “Vill radiolyssnarna ha DAB?”

  1. Finns lediga lokaltillstånd för närradiostationer som vill ha egen frekvens utan att dela med andra i DAB+ nätet. Ingen skall förbjuda något om någon vill sända i DAB+. FM bandet fortsätter för närradion och det är fritt att sända sitt program över ledig tid på annan sändare.